Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Barn till fängslade utan stöd

Omkring 8 000 barn och unga har minst en förälder i fängelse. Men socialtjänstens stöd till dessa barn brister, enligt Socialstyrelsen.

MARIEFRED 20161019
Interiör på anstalten i Mariefred.
Besöksrummet där barn kan möta de intagna.
Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070

MARIEFRED 20161019 Interiör på anstalten i Mariefred. Besöksrummet där barn kan möta de intagna. Foto: Jessica Gow / TT / Kod 10070

Foto: Jessica Gow/TT

Samhälle2018-12-25 16:00

– Det är en separation och förlust för barnet. Det är också ett stigma och skam kopplat till att ha en förälder i fängelse, säger Åsa Borén, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt kommunernas stöd till barn med föräldrar i fängelse. Och det visar sig att en majoritet inte har något att erbjuda. Nästan åtta av tio kommuner saknar specifika insatser för gruppen, och fler än nio av tio har inte heller någon förebyggande eller uppsökande verksamhet som riktar sig till dessa barn.

En stor del av stödet står i stället ideella organisationer för. Organisationerna finns dock inte överallt, utan har verksamhet på ett tiotal platser i landet.

– Tillgängligheten är väldigt varierande beroende på var man bor, säger Åsa Borén.

Samtidigt har dessa barn det ofta svårt och är i stort behov av hjälp.

– Det är en grupp barn som har sämre förutsättningar än andra på grund av de riskfaktorer som finns, dels kriminaliteten i sig men även missbruk och psykisk ohälsa hos föräldrarna, säger Åsa Borén.

Stöd kan öka barnets förmåga att hantera situationen och ge bättre livschanser. Omvänt riskerar uteblivet stöd att få negativa konsekvenser.

– Om man inte får stöd kan det leda till oro, svåra upplevelser, ensamhet, skam och skuld. Då kan exempelvis skolan drabbas och det påverkar hur man klarar sig i livet.

Barn till frihetsberövade föräldrar behöver information om vad som har hänt föräldern och hur de kan få relevant stöd av kunniga vuxna. De har också behov av att ha en bra kontakt med föräldern och kan behöva stöd i den kontakten, säger hon.

Ett problem för socialtjänsten kan vara att man inte har kännedom om barnen.

– Ofta är det ett stöd man ska söka. Vill man inte ha stöd, eller inte ens vet att det finns, blir de inte kända av socialtjänsten. Det finns jättemånga som inte vet var man kan ta kontakt. Socialtjänsten behöver bli bättre på att sprida den informationen.

Har kommunen inte ett eget stöd bör man samverka med ideella organisationer eller andra aktörer som har det, anser Socialstyrelsen. (TT)

Fängslade föräldrar

Varje år är det ungefär 8 000 barn och ungdomar som har minst en förälder i fängelse.

Räknas frivård in uppskattas det vara över 30 000.

Dessa barn kan möta svårigheter på grund av en tillvaro med riskfaktorer som kriminalitet, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrarna.

En majoritet av kommunerna, 79 procent, har inte specifika insatser för barn och ungdomar vars föräldrar är frihetsberövade.

94 procent har inte heller någon förebyggande eller uppsökande verksamhet som riktar sig till barn med frihetsberövade föräldrar.

Ett fåtal kommuner har gruppverksamhet eller ger enskilt stöd till målgruppen.

Några kommuner erbjuder stöd i samarbete med andra aktörer.

Källa: Socialstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om