Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Traditionell framställning av tjära

Det får inte brinna för fort. Det får inte heller sluta att brinna.
Att framställa tjära på traditionellt vis är en fråga om balans.

Magnus Stensson tänder på tjärdalen i Magnehult. 
Foto: Gunnar Johansson

Magnus Stensson tänder på tjärdalen i Magnehult. Foto: Gunnar Johansson

Foto:

REJMYRE2005-09-29 06:00
På lördagen tändes den, tjärdalen som en grupp herrar har byggt i Magnehult. Inte i naturreservatet, utan i ett skogsparti på andra sidan vägen.
- Ingen av oss hade några erfarenhet när vi började, berättar Torbjörn Valund.
Det hela började egentligen med kolning. I flera år har Förbundet Skog och Ungdom i Norrköping genomfört kurser i kolning. Under ledning av veteranen och kolmileexperten Allan Jakobsson från Rejmyre, har man byggt ett flertal kolmilor i Magnehult.
- Sen väcktes intresset för tjärbränning på traditionellt vis, berättar Torbjörn Valund.
Förra året hade man en studiecirkel om ämnet och i våras byggde gruppen en tjärdal för att testa det man lärt sig.
- Men det gjorde vi litet i för vi visste inte hur det skulle gå, säger Torbjörn.
Det gick dock bra och i lördags tände man nästa tjärdal - den första "officiella" kanske man kan säga.
- Vår tjärdal är mindre än de man hade förr, säger Torbjörn.
En tjärdal ser ut som en tratt som grävs ut i en sluttning i marken.
- Förr kläddes sidorna med näver, men vi har använt plåt.
Kortfattat går det till så att tratten fylls med kådrik ved, mest tallstubbar. Det är ur dessa tjäran utvinns. I tjärdalens botten finns en ränna som mynnar i ett rör utanför tjärdalen, där tjäran rinner ut. Tjärdalen täcks med grästovor, men man lämnar litet mellanrum mellan dem. Annars stryps elden.

Tjära och vatten
Tjärdalen tändes på av Magnus Stensson från Åby. Till sin hjälp hade han en gasoltändare. Sedan var det bara att vänta och låta elden göra sitt verk. När det glöder i tjärdalen sipprar tjäran ut. Vatten produceras också som biprodukt.
- Det finns alltid litet vatten kvar i veden, trots att man låter den torka innan man använder den.
Väntan på att det ska komma tjära genom avtappningsröret är dock inte passiv. Det gäller att elden inte är för häftig. Då brinner veden upp. Inte heller får det brinna för litet, då avstannar processen.
- Det är en balansgång, säger en av deltagarna.
Genom att lägga på eller ta bort torvor regleras syretillförseln i dalen och den rätta balansen bibehålls.
- Det här har varit väldigt roligt, tycker Torbjörn Valund som hoppades att tjärdalen skulle ge cirka åtta liter tjära.
Tjära används för att impregnera trä.
- Under träfartygens tid på 1600- och 1700-talen var tjära en av Sveriges största exportprodukter, berättar Torbjörn Valund. Tjäran från Skandinavien ansågs extra bra mot trämask.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om