Hans och Catherine Svensson, med treårige terriern Morris, visar upp den borrade brunnen på tomten.
Det finns 307 bostäder vid det stora området vid sjön Stora Gryten utanför Rejmyre. Här har Hans och Catherine Svensson haft sitt fritidshus i fyra år.
De har såväl framdraget sommarvatten vid husknuten som en djupborrad brunn på sin hörntomt. Även en egen avloppsanläggning med en sluten septitank för toalettavloppet och en trekammarbrunn för köksavloppet, vilket infiltreras vidare ner i marken, medan septitanken töms av kommunen.
Om några år ska de bli tvångsanslutna till ett kommunalt VA-nät.
– För oss är det en onödig sak. Vi får det inte bättre, men måste lägga ut en massa pengar. Jag har samtidigt förståelse för att man ska göra det, säger Hans Svensson.
Kommunens inventering för tolv år sedan konstaterade att det finns många bristfälliga anläggningar i Bränntorp och situationen har inte förändrats nämnvärt sedan dess.
Bebyggelsen här är blandad, från enklare sommarstugor till året runt-boenden med enskilda lösningar för vatten och avlopp.
– Tvångsanslutningen slår hårt mot många och jag tror att flera säljer för att slippa den där fakturan. En del tycker att det är bra med anslutningen, så att huset stiger i värde, medan andra inte har råd och inte kan låna de pengarna, säger Hans Svensson.
Sommarvatten till husknuten.
VA-frågan är det stora samtalsämnet bland grannarna – om något nytt har hänt.
– Det pratas om olika belopp. Uppskattningsvis är fyra av fem emot tvångsanslutningen. De som varit med här ute från början med torrdass och enkla sommarstugor ser kostnader och flyttar, medan stockholmare och yngre tycker att det är billigt här. Modernare människor är lite bekvämare, säger han.
Vattenverket i Bränntorp var en stor investering och förser området med dricksvatten.
Ett annat problem är att stor del av tomten kan vara så kallad "prickad mark", som inte får bebyggas, så det är svårt att bygga till för bad eller toalett på ett bra sätt.
Vägföreningen i Bränntorp ansvarar för den vattenanläggning som finns och har en neutral hållning i anslutningsfrågan.
Jonny Sävenhed, miljöstrateg på sektor samhällsbyggnad vid Finspångs kommun.
Trots de boendes kritik så förklarar Jonny Sävenhed, miljöstrateg på sektor samhällsbyggnad vid Finspångs kommun, att man en skyldighet att ansluta vatten och avlopp till kommunalt nät för större bebyggelser.
– Situationen där kan leda till risker för miljö och hälsa. Avloppen påverkar både sjön och grundvattnet. Grundvattnet är största riskkällan. Nu handlar det mest om bad, disk och tvättvatten. Hade det varit fler wc-avlopp med markbaserad rening hade riskerna varit betydligt större, säger Jonny Sävenhed.
En ny detaljplan är på väg, där kommunens syfte är att modernisera planbestämmelserna och göra det möjligt för permanent boende i Bränntorp och även att se till att befintliga byggnader finns på mark som är avsedd för bebyggelse.
– Det är en fördel om detaljplanen och VA-frågan går parallellt i den kommunala processen, säger Jonny Sävenhed.
VA-frågan i Bränntorp är komplex och har tagit lång tid, den har bromsats upp av flera orsaker. Sävenhed bedömer att det totalt kan dröja mellan tre och fem år innan utbyggnaden är klar, under förutsättning att nödvändiga politiska beslut fattas.
Vatten året runt finns att hämta här.
Finspångs Tekniska jobbar med hur VA-frågan ska lösas för Bränntorpsområdet.
– Det är ett bergigt och kuperat område, det är inte de enklaste förhållandena. Vi utreder olika alternativ. Hur det blir när det väl blir av är lite tidigt att säga, säger Mikael Andersson, vd Finspångs Tekniska.
Ett alternativ är att ansluta till något redan befintligt nät eller bygga ny anläggning på plats.