I mitten på 30-talet började boende i Regna att bygga en dansbana.
– Ortsborna var ett spelmansfolk. De byggde inte banan här på Hasselbacken, utan 500 meter söder ut, vid Goverts hage, säger Bengt Eriksson, som varit aktiv i Regna IF sedan 1955.
Men ganska snart blev dansbanan för liten och 1938 byggdes en större på Hasselbacken.
– Allt rullade på under 50- och 60-talet, där de lokala banden spelade. Gunnar Hoffstens orkester, alltså Louise Hoffstens pappa, spelade i flera år.
Dansbanan har sedan dess byggts ut vid ytterligare två tillfällen, då den varit för liten.
– Vi räknade med att den rymde 1500 dansare och som mest hade vi 3000 besökare 1973.
När discomusiken var populär i slutet av 80-talet var det främst yngre krafter som arrangerade danskvällarna.
– Men den flugan slog inte igenom i de här trakterna. Verksamheten lades ner under 7-8 år. Sedan började vi igen. I början på 2000-talet tog vi hit alla de etablerade dansbanden. Det finns inte ett av de etablerade dansbanden som inte har spelat på Hasselbacken.
Men eftersom dansbanden var dyra att hyra in behövde föreningen få in mer pengar på något sätt. Lösningen blev ett serveringstillstånd.
– Då fick vi också ordning på berusningsgraden. Det gick inte längre att gå in och ut och det blev ett lyckat drag.
– Vi har inte haft ett enda tillbud hos polisen sen nystarten och ordningsvakterna som arbetar här tycker att det är bra stämning och inget bråk, säger Petra Hansen, alkoholansvarig i Regna IF.
I år är det tre fester på Hasselbacken. Sista helgen i maj spelade Larz-Kristerz och i augusti kommer Titanix. Nu på lördag är det rockabillykväll och då kommer the Playtones, the Hubcaps och Cherry Tess.
– Vi brukar ha mellan 500 och 700 besökare normalt. Men vi är väldigt beroende av vädret. Det kom 300 personer på Larz-Kristerz. Men då var det fyra plus och ösregn så vi var förvånade över att så många ändå kom. Till helgen beräknar vi mellan 500 och 800 personer, säger Petra Hansen.
Precis så som det alltid har varit är det ideella krafter som ser till att danserna blir av. Eventuella vinster satsas sedan åter in i bygden.
– Det är ett arrangemang för bygden och hela bygden ställer upp för det här. Men det kommer förstås många från de närliggande städerna också. Om det blir vinst satsas det tillbaka till bygden, förklarar Petra.
– Så som det gjorts genom tiderna, fyller Bengt i.