Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Enstörar, granslanor och vidjor blir 180 meter långgärdsgård

Det doftar gott av gran, rök och vått gräs. Den grå himlen börjar spricka upp, litet försiktigt blått syns i kanterna och en tveksam sol kämpar tappert.
Det är gärdsgårdskurs på Bengt-Ola Morgnys gård Ingetorp i Regna.

Lasse Olofsson använder värmen från elden för att göra vidjorna böjliga. En vidja är en smal kvist eller rot som tjänar som används som snöre.

Lasse Olofsson använder värmen från elden för att göra vidjorna böjliga. En vidja är en smal kvist eller rot som tjänar som används som snöre.

Foto:

REGNA2004-10-11 06:00
På en och en halv dag har cirka 30 kursdeltagare byggt 180 meter gärdsgård på gammalt vis. Det är länsstyrelsen som arrangerar kursen, som samlat deltagare från flera håll i länet.
Kursledaren Hans Klöfver kommer från Vikingstad utanför Linköping. Han berättar att de äldsta inhägnaderna av trä kommer från järnåldern (cirka 500 - 1000 f Kr). Först vid tiden för första världskriget kom taggtråden i bruk.
- Vi har byggt en östgötsk långgärdsgård, huggen över tolv hot, säger Hans Klöfver.

Störar och slanor
Hot kallas mellanrummen mellan störarna. En äkta trägärdsgård består av störar, slanor och vidjor. Störarna är av en, slanorna av gran Med vidjor binder man de längsgående slanorna vid störarna.
- Granen som används har vuxit i 80 år, berättar Hans Klöfver. En gärdsgård kan hålla i 20-25 år, sen måste den göras om, men själva materialet är hållbart uppåt 60 år.
Gärdsgårdskursen är betydelsefull på mer än ett sätt. Gammal teknik och kunskapen om den förs vidare. Markägare och lantbrukare får lära sig konsten att bygga gärdsgård. Markägaren Bengt-Ola Morgny får hjälp med att hägna in åkerlyckan, så att inga djur kommer åt den gröda som ska sås där.

Socialt
Den ursprungliga planen var att så redan under kurstiden men jorden var för våt efter allt regnande. Men till våren ska det sås prydnadslin på åkerlyckan, som legat i träda i 50 år. Och när det så småningom blir dags att skörda tas lien fram
Ytterligare - minst - en viktig aspekt på kursen kan räknas in.
- Det är en social grej också, säger Bengt-Ola. Olika människor som träffas runt ett gemensamt intresse och lär känna varandra. Det är jättetrevligt att skapa något tillsammans.

Kampanj
Under kursdagarna har Bengt-Ola haft visningar av huset för dem som velat. Gården är hans gamla släktgård från 1800-talet, som han har låtit renovera med hjälp av experter på byggande.
Susanne Boe Skåmedal från länsstyrelsens lantbruksenhet berättar att kursen ingår i kampanjen Levande landskap som syftar till att utveckla odlingslandskapet. I kampanjen ingår olika delar, varav kursverksamhet är en.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om