Justitiekanslern beslutade den 20 november 2019 att inleda förundersökning beträffande misstanke om brott mot efterforskningsförbudet. Misstanken avsåg att det under förundersökningen av fusket kring Högskoleprovet 2016 gjorts efterforskningar kring personer som framträtt anonymt i bland annat SVTs program Dold, som senare lämnade ut flera avsnitt av programmet.
Eftersom meddelarfriheten är grundlagsskyddad så måste man ifall man bryter mot den kunna motivera att det är viktigt för brottsutredningen.
– Är dessa förutsättningar uppfyllda föreligger det alltså inte någon ovillkorlig rätt till anonymitet för den som med stöd av meddelarfriheten har lämnat uppgifter som kan visa sig vara av betydelse för utredningen av brott, skriver JK i sitt beslut att lägga ner förundersökningen.
Det har, enligt Klas Granlund, som handlagt ärendet på JK inte skett någon förskjutning av tolkningen kring lagen.
– Jag kan inte säga så mycket mer än det som står i beslutet, men i det här fallet har vi inte ansett att man brutit mot efterforskningsförbudet.
Det innebär alltså att jag som journalist aldrig kan garantera mina källor anonymitet?
– Ja, så är det. Man får se från fall till fall, säger Klas Granlund.
Edward Lundqvist som företräder anmälaren menar att man fortsätter hantera målet i domstol.
– Utifrån min klients perspektiv så hanterar vi målet i domstol och det kommer vi fortsätta att göra. VI har invänt mot flera saker i hovrätten. Nu väntar vi på om målet på nytt ska återförvisas från hovrätten till tingsrätten eller om det blir prövning i sak i hovrätten.
Hans klient är besviken på JK:s beslut.
– Detta skiljer sig från tidigare bedömningar JK gjort. Det finns inget stöd för JK:s bedömning från Högsta domstolens praxis. Det är inte lämpligt i ett demokratiskt samhälle att JK begränsar grundlagsskyddet och förhindrar att frågan bli prövad av domstol. Jag tycker att det är ett oskick, säger anmälaren.
Journalistförbundets jurist Tove Carlén kan inte se att JK har gjort något fel när man beslutat lägga ner förundersökningen.
– JK har haft som syfte att utreda ett brott inte att efterfråga källan och efterforskningsskyddet trumfar inte rätten att utreda brott, säger hon.
När det kommer till källskydd så innebär det exempelvis att en journalist inte kan tvingas vittna, men att det inte finns några garantier för att bolaget som man är anställd hos inte kan komma att lämna ut material. Trots att källan egentligen ska vara skyddad och att det inte får göras husrannsakan på redaktioner.
– Därför är det så viktigt att journalister förklarar att man själv aldrig kommer att avslöja sina källor, men man kan aldrig garantera 100 procents anonymitet. Det är därför oerhört viktigt hur man kommunicerar med sina källor och inte till exempel använder företagets e-post, säger Tove Carlén.
I SVT:s program Dold medverkade en anonym person som berättade om att man kunde köpa sig till ett förutbestämt resultat på Högskoleprovet.
Flera provfuskare har dömts och tingsrättsförhandling har hållits två gånger, där de misstänkta huvudmännen dömts. Målet är på nytt överklagat till hovrätten som sedan i somras har att ta ställning till om målet ännu en gång ska återförvisas till tingsrätten efter flera invändningar från de dömda.