Torsten Angervåg, chefsåklagare i Norrköping berättar att det händer att så väl vittnen som målsägare utsätts för olika påtryckningar. Han upplever också en skillnad hos de drabbade.
– Viktigt att komma ihåg är att det är ytterst ovanligt att vittnen eller målsägare råkar ut för påtryckningar i samband med rättsprocessen. Men jag skulle nog vilja säga att man märker en viss förändring under de senaste åren. Folk är mer rädda överhuvudtaget, säger Torsten Angervåg.
Det finns ett antal fall i Norrköping den senaste tiden där vittnen antingen inte dykt upp, eller drabbats av plötslig minnesförlust när de äntrat rättssalen. Det är inte alldeles ovanligt – men likväl verkningslöst, menar Torsten Angervåg. Att drabbas av plötslig minnesförlust tjänar nämligen ingenting till, även om vissa försöker.
– Då får man använda sig av tidigare förhör i rätten och ställa frågorna om varför berättelsen ändrat sig.
Torsten Angervåg belyser vikten av att ha videoinspelade förhör.
– Det är en glidande skala i att aktivt säga att man inte kommer ihåg eller minns nåt. I de situationerna får åklagaren naturligtvis titta på vilka uppgifter vittnet lämnat tidigare. Man måste vara påläst. Men sen är det viktigt att man under förundersökningen tar upp vittnesmål på band eller video. Om vittnen ändrar sig ska man kunna presentera det och ställa frågorna varför.
– Om det bara är nedtecknat i förhör är det naturligtvis lättare att backa och säga att det är ett missförstånd än om vi har tillgång till inspelat material.
Det händer att vittnen backar just av rädsla för repressalier. Men det är inte gångbart i det svenska rättsamhället. Vittnen kan helt sonika tvingas till tingsrätten. Antingen med poliseskort eller i förlängningen häktas om man inte dyker upp som man ska.
Häktningen kan pågå under tre månader och var 14:e dag försöker man genomföra rättegången.
– Utgångsläget är att det formellt är en medborgerlig skyldighet att vittna. Men sen är det inte önskvärt att tvinga människor, säger Torsten Angervåg.
Det händer också att de åtalade i ett mål kan försöka påverka varandra. Exempelvis genom att en uppmanas ta på sig hela skulden så de andra kommer undan.
Att försöka påverka utgången i en rättegång är straffbart, oavsett vem som utsätts. Det rubriceras som övergrepp i rättssak och personen kan dömas till maxtiden åtta år i fängelse vid grovt brott.
Torsten Angervåg menar att man är väl medveten om att det förekommer påtryckningar men att man från hela rättsväsendets sida förebygger problemet och agerar så fort man märker tendenserna.
– Det här är en oerhört viktig fråga som vi tar på stort allvar. Samtidigt som jag också vill lyfta fram att jag tror att vi är tuffare i att ta tag i den typen av situationer. Det finns en ökad medvetenhet,
säger Torsten Angervåg.