– Ska man koppla det som framkommit i Folkbladet till kommunens handlingsplan mot extremism så har säkerhetsenheten brustit i omvärldsbevakningen, säger Sophia Jarl, moderat oppositionsråd.
– Rollfördelningen är klar, polisen ska ge oss kunskap, men vi ska självklart se om någonting brustit i vår dialog, säger kommunalrådet Lars Stjernkvist (S).
För det första kan varken jag eller Sophia Jarl hitta handlingsplanen på kommunens hemsida, allt vi hittar är ett utkast.
– Den borde ju vara lättillgänglig så att den som oroa sig för att någon håller på att radikaliseras snabbt kan hitta den och läsa sig till var man ska vända sig, säger Sophia Jarl innan hon mejlar dokumentet.
Läs mer: Kommunen i princip bakbunden.
Men även om man läser den kan man uppenbarligen tolka dess innehåll på olika sätt.
– Det är väldigt prekärt att det inte är förrän en tidning skriver om det som kommunens säkerhetsenhet får reda på det och tackar för infon. Det är väldigt oroväckande, säger Sophia Jarl.
Hon menar att de nu kan behöva tydliggöra uppdraget och i kommunstyrelsen få en återrapportering av säkerhetsansvarig.
– Kommunen och polisen har ju dessutom tagit fram en plan för hur man tillsammans ska få unga att ta avstånd från kriminalitet och extremism. Som kommun kan vi inte skylla på polisen för att de inte upprätthåller lag och ordning om vi själva inte krattar framför vår egen dörr, säger Sophia Jarl.
Läs mer: "Nu vet vi".
Säkerhetsansvariges hopp har varit att polisen och säpo redan har den här informationen, men då hade polisen informerat säkerhetschefen under deras måndagsmöte, något som inte gjordes – eftersom man inte visste något.
– Misstänker man att någon radikaliserats ska man anmäla det till polisen i första hand, säger Lars Stjernkvist.
Men om misstanken bara är en misstanke och inget bevis för att det begåtts något kriminellt, ska man inte som det framgår av i kommunens handlingsplan, göra en orosanmälan till kommunen?
– Om vi pratar generellt så är det så att om en person skyltar med vapen då är det viktiga att kontakta polismyndigheten, säger Lars Stjernkvist.
Det som dock fick honom att verkligen höja på ögonbrynen var att säkerhetsenheten fick informationen via media.
– Polisen och säpo vet säkert saker som vi inte vet, men vi måste ju få veta om en person misstänks ha kopplingar till extremism så att vi kan förebygga så att det inte sprids till fler och för att vi ska kunna sätta in de insatser som behövs, säger Lars Stjernkvist.