Sandra Karlsson lĂ„g lĂ„gt om sitt engagemang i SD i flera Ă„r, innan hon i lördags valdes till vice ordförande i SD Norrköping. NĂ„got Folkbladet berĂ€ttade om tidigare i veckan. Som lĂ€rare och egenföretagare förklarade hon bland annat att sin tidigare âtystnadâ med en rĂ€dsla för att bli av med jobbet och fĂ„ företagen skadade. Nu anser hon dock att âtiden Ă€r mogen för mig och familjenâ och valde dĂ€rmed att lĂ„ta sig vĂ€ljas till posten â ett val hon förstod skulle göra att hon hamnade i offentlighetens ljus.
LÀs mer: Sandra fÄr tung post i SD.
Beslutet har kommenterats flitigt pĂ„ Folkbladets facebooksida. De flesta ger Sandra Karlsson tummen upp och stöttar hennes engagemang, medan vissa infriar Sandras orostankar med kommentarer som âOk, jag hade tĂ€nkt dansa för henne, men det gĂ„r fetbortâ och âSD:s politik bygger pĂ„ rasistiska vĂ€rderingar...MĂ„tte hon inte agera rasistiskt i klassrummetâ. SĂ„ sent som i augusti 2016 skrev vi pĂ„ Folkbladet om en nyanstĂ€lld mentor i Ă„rskurs fyra som tvingades bort frĂ„n en kommunal skola, bland annat för att förĂ€ldrarna i klassen reagerat pĂ„ att hon visat sympatier med SD pĂ„ internet.
ââVi uppskattar jĂ€ttemycket att hon (rektorn reds anm) tog oss pĂ„ allvar. Hade hon (mentorn reds anm) stĂ„tt i klassrummet pĂ„ morgonen hade vi tagit vĂ„r son dĂ€rifrĂ„n, sade en förĂ€lder i klassen dĂ„.
Universitetslektorer Folkbladet pratat med, menar generellt att mÀnniskors instÀllning till de som vÀljer att engagera sig i, eller sympatisera med, Sverigedemokraterna Àndrats under de senaste Ären.
â För 10-15 Ă„r sedan fanns det nog en hel del förĂ€ldrar och kollegor som ifrĂ„gasatte om man kunde jobba i skolan om man sympatiserade med Sverigedemokraterna, sĂ€ger Johan WĂ€nström, universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet och fortsĂ€tter:
â Men i dag finns nog en större acceptans och det beror nog pĂ„ att beröringsskrĂ€cken gentemot Sverigedemokraterna hĂ„ller pĂ„ att avta, Ă€ven om den fortfarande existerar. Man kan se ett samband med att ju mer rumsrena Sverigedemokraterna blir pĂ„ den politiska arenan, desto mer accepteras de i andra sammanhang i samhĂ€llet.
LÀs mer:HÀr Àr SD Norrköpings nya styrelse.
NÄgot som bekrÀftas av Niklas Bolin, Àven han universitetslektor i statsvetenskap men vid Mittuniversitetet, som forskat om Sverigedemokraterna under en tid:
â Att komma ut som Sverigedemokrat för bara ett par Ă„r sedan, sĂ€rskilt innan partiet fanns med i riksdagen, sĂ„gs som nĂ€rmast som nĂ„got obskyrt eller konstigt. Men det har förĂ€ndrats, Ă€ven om stigmatiseringen inte Ă€r helt försvunnen. I dag har SD stöd pĂ„ mellan 15 och 20 procent, och nĂ€r en sĂ„ stor del av Sveriges befolkning sympatiserar med partiet sĂ„ minskar stigmatiseringen, sĂ€ger han.
Vad tror du den hÀr utvecklingen beror pÄ dÄ?
â En kombination av att man nĂ„tt vĂ€ljarframgĂ„ngar och partiet delvis har förĂ€ndrats. Partiet har gĂ„tt frĂ„n att vara ett extremistiskt rasistiskt parti och jobbat mĂ„lmedvetet med att bli mer accepterat. PĂ„ en övergripande nivĂ„ vill partiet samma sak som tidigare, men man har tagit bort det mest extrema som dödstraff och repatriering av invandrare frĂ„n icke-nordiska lĂ€nder. Ytterst fĂ„ kan tĂ€nka sig att rösta pĂ„ ett sĂ„dant parti. Men generellt stĂ„r de fortfarande för nationalism, motstĂ„nd mot mĂ„ngkultur och invandring, sĂ€ger Niklas Bolin och avslutar:
â Det har varit en gynnsam situation för SD nĂ€r övriga partier haft en liberal syn pĂ„ invandring, samtidigt som det finns en sĂ„ stor andel av befolkningen som Ă€r skeptisk till invandring. DĂ„ har det inte funnits nĂ„got annat parti att rösta pĂ„.