Det menar Moderaterna. Oppositionsrådet Sophia Jarl (M) tecknar en bakgrund med flera fall i Norrköping där personer inte känt sig rätt behandlade av kommunen.
– Man upplever inte att man får den trygghet som kommunen utlovar att man ska få. Det mest uppmärksammade fallet är Kerstin, 94, säger Sophia Jarl.
Sophia Jarl och Anna Sotkasiira Wik, gruppledare för M i vård- och omsorgsnämnden, har efter att ha pratat om vad det är som gör att man hamnar i de här situationerna kommit fram till att det behövs en diskussion kring definitionen av trygghet.
– Som anhörig eller som äldre omsorgstagare ser man på trygghet på ett sätt och kommunen kanske ser på trygghet på ett annat sätt.
– Trygghet är väldigt subjektivt, säger Sophia Jarl som menar att den relevanta tryggheten är den som individen upplever.
Ofta när man från kommunens eller allmänhetens perspektiv, och även i lagar, pratar om trygghet är det materiell trygghet, som boende, personal och mat, säger Anna Sotkasiira Wik som menar att man också behöver definiera den psykosociala tryggheten.
Nämnden har nyligen reviderat biståndsbedömningarna, utan att definiera vad ”trygghet” och ”skälig levnadsnivå” är, enligt Jarl.
– När man skriver att man ska göra en bedömning av ensamhet när man ska flytta till ett boende – vad är ensamhet? Hur många timmar är ensamhet? Det blir väldigt individuellt för biståndshandläggarna att göra den här bedömningen. Ska vi kunna bedöma trygghet måste vi ha en politisk diskussion om hur vi definierar trygghet.
– Kommunen måste våga ställa frågan: ”Är du trygg?”. Och så måste man klara av att förhålla sig till svaret.
I en rapport från Socialstyrelsen upplever en av fem äldre som bor kvar hemma att de inte är trygga.
– Trygghetsgraden har sjunkit i Norrköping. Man var mer trygg 2013 i sitt egna boende än man är nu, säger Sophia Jarl som menar att kommunen borde gå på djupet med den upplevda otryggheten.
Sophia Jarl vill att Norrköping, som nyligen utsågs till årets välfärdsförnyare, nu ska bli först med att ta fram en definition av trygghet.
– Det är egentligen ingen politisk fråga. Vi vill hitta en samsyn.
Efter att man rett ut begreppen kommer politiken in, säger hon.
– Det är först när vi vet vad trygghet är som vi kan sätta en prislapp på det. Då kan vi göra politiska prioriteringar.