Budgetförhandlingarna är inte klara och den nya regeringen måste presentera sin budget senast om tre veckor.
– Mycket har gjorts. Jag är inte alls orolig för detta, men man har ont om tid, säger Kristersson.
Han uppger att budgetarbetet kommer att rivstarta om ett exakt ett dygn, när den nya regeringen och den nya finansministern har tillträtt.
Förhandlingarna mellan de fyra högerpartierna M, KD, L och SD har pågått sedan veckor tillbaka.
– Det återstår det som måste göras på insidan av finansdepartementet. Finansministern måste bokstavligen sitta på departementet för att slutföra budgetförhandlingarna, säger Kristersson.
Är oroad
Ordföranden i regeringens finanspolitiska råd har uttryckt oro för att den nya regeringen ska bedriva en alltför expansiv finanspolitik, det vill säga sänka skatter och spendera mycket pengar ur statsbudgeten. En sådan politik skulle kunna driva upp inflationen och därmed räntorna ytterligare.
– Andra är tvärtom oroliga för att vi ska göra brutala nedskärningar. Jag tror båda överdriver sin oro, säger Kristersson.
– Vi kommer att föra en seriös ekonomisk politik, som är i enlighet med budgetramverket. Den kommer inte att vara expansiv, förstås, i ett läge med hög inflation.
Oklart när
I det så kallade Tidöavtalet mellan de tre regeringspartierna M, KD och L, samt SD nämns flera ekonomiska åtgärder som ska genomföras: Sänkt skatt på lön och pension, lägre drivmedelspriser, sänkt skatt på sparande på så kallade ISK-konton och åtgärder för att skydda hushållen från elprischocker.
Det nämns dock inte när de förslagen ska genomföras.
TT: Blir det skattesänkningar redan nästa år?
– Det återkommer vi till i budgeten. Vi tycker det är viktigt att under mandatperioden sänka skatten för låginkomsttagare så att det alltid lönar sig att jobba. Exakt när det kan ske kan jag inte svara på i dag, säger Kristersson.
Lovade sänkt skatt
SD-ledaren Jimmie Åkesson uppgav i SVT:s agenda i går att det finns vissa skattesänkningar som går att genomföra utan att driva på inflationen, till exempel sänkt skatt på sparande eller på bensin.
Moderaterna har i valrörelsen lovat sänkt skatt på arbetsinkomster och pensioner på sammanlagt 31 miljarder kronor.
Tanken har varit att de skattesänkningarna ska finansieras framförallt genom sänkt bistånd, reformerad a-kassa och sjukförsäkring.
I Tidöavtalet finns en överenskommelse om besparingar i biståndet, men SD har sagt nej till besparingar i a-kassa och sjukförsäkring. Frågan är därför om besparingarna räcker för att finansiera skattesänkningar, samtidigt som utlovade satsningar på till exempel rättsväsende och försvar.
"Är omöjligt"
Kristersson har tidigare sagt att alla åtgärder, som går utöver det så kallade reformutrymmet, ska finansieras med till exempel besparingar.
På frågan om det fortfarande gäller svarar han:
– Vi kommer snart med den fullständiga budgeten. Jag tänker inte föregripa just det.
Viktigt för regeringen är också att leverera det så kallade högkostnadsskyddet mot höga elräkningar.
De fyra högerpartierna lovade i valrörelsen att det ska vara på plats 1 november. Det är, enligt KD-ledaren Ebba Busch, "omöjligt".
Kristersson vill inte uppge om han givit upp 1 november som tidtabell.
– Vi ska göra det så fort som det är överhuvudtaget är möjligt, säger han.
Han tycker inte att det var ett misstag att utfärda löftet och försäkrar att hans regering kommer att leverera ett högkostnadsskydd. Kristersson tillägger att det kommer att bli retroaktiva utbetalningar. Han kan dock inte svara på när första utbetalningen sker.