Det är slutsatserna som kan dras efter Stefan Holgerssons tre forskningsrapporter som publicerats under senaste halvåret.
Samtliga riktas skarp kritik mot polismyndigheten, men det handlar inte om att svartmåla den myndighet som Stefan Holgersson själv jobbar inom.
– Syftet med rapporterna är en bättre verksamhet och då måste man lokalisera problemen, inte dölja dem. Och man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, man kan vara positivt inställd till polisen men se att det finns saker att förbättra, säger han.
De tre rapporterna var från början tänkta som en. För att läsaren bättre skulle kunna tillgodogöra sig materialet delades de upp. Den första "Hur hanterar polisen journalister?: Om transparens, makt och slutenhet", tillsammans med Ossian Grahn, följdes av "Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen?" I mitten av december kom den avslutande delen "Hur skyddar och stärker Polismyndigheten föreställningen om sin effektivitet?"
Tillsammans har rapporterna, väckt stor uppmärksamhet, men ifrågasättandet av hur polismyndighetens organisation fungerar har också mött motstånd, där delar av allmänheten tycker att polisen gör så gott de kan och behöver stöttning – inte kritik.
– Det handlar inte om kritik mot enskilda poliser, men när exempelvis underrättelsetjänsten inte är ärlig och inte lämnar ut riktiga uppgifter utan är beredda att ljuga, så är det en brist som medborgarna också måste få vetskap om, säger Stefan Holgersson.
Men är inte "förskönande" av den egna verksamheten ett tecken i tiden som vi kan se hos andra myndigheter och kommuner?
– Jo, men Polisen är en myndighet som får använda våld och tvångsåtgärder, har extra goda möjligheter att skydda sin verksamhet genom bland annat sekretess, viket gör det svårt att få insyn i verksamheten. Vi betalar skatt och kan kräva en fungerande polismyndighet, säger han.
Samtidigt som myndigheten skriker efter mer resurser, används de man har, enligt Stefan Holgersson, inte alltid på bästa sätt.
Cirka 200 personer jobbar på kommunikationsavdelningen, utöver det sköter kärnverksamheten, alltså poliser, en stor del av den ökade användningen av sociala medier och det är inte orimligt, enligt Holgersson, att ställa sig frågan vad de poliserna istället kunde ha gjort.
– Resurserna kunde istället ha lagts på att arbeta mot utvecklingen av organiserad brottslighet, skjutningar, buskörningar, skador i trafiken, förebygga brott som stölder och bedrägerier för att skapa större trygghet.
Nu gör polismyndigheten en satsning och förordnar en nationell presschef. Åtminstone fram till valet.
Varg Gyllander, tidigare pressekreterare vid Rikspolisen, säger i sociala medier att han efter nyår tillträder tjänsten.
"Journalistkollektivet och en och annan forskare och även vissa ledarskribenter riktar med jämna mellanrum kritik mot polisens mediehantering. Ibland har de rätt i sin kritik. Ett av mina fokus framöver blir att se till att polisen blir så öppen, tillgänglig och transparent som man kan kräva av en myndighet. Mottot är: när dom frågar svarar vi."
– Den här typen av åtgärder är en vanlig strategi för att parera kritik och slippa ta tag i de underliggande problemen, säger Stefan Holgersson.