Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Förskolan växer i det gröna

På förskolan Äppelblomman har arbetet med en kemikaliefri skolmiljö pågått sedan 60-talet. ”Helt plötsligt blev vi moderna”, säger Christina Pylad, förskolechef på Äppelblomman.

Egenodlat. All mat är hundraprocent ekologisk och kravmärkt.

Egenodlat. All mat är hundraprocent ekologisk och kravmärkt.

Foto: Philip Sundén

Plastfri2017-07-08 07:00

Miljösamverkan Östergötlands mål är att få samtliga av kommunens förskolor att plastbanta och på sikt utforma en kemikaliefri skolmiljö. På Rudolf Steiners förskola Äppelblomman är den just kemikaliefria miljön något som präglat skolans filosofi sedan starten på 1960-talet.

– Vi har inte förändrats någonting, så helt plötsligt var vi väldigt trendiga, förklarar Christina Pylad som är förskolechef på Äppelblomman.

Äppelblomman tillhör Rudolf Steinerskolan som är en fristående och icke-vinstdrivande skola. Utbildningen är formad utefter Waldorfpedagogiken som bland annat värnar om omsorgsfullt valda material.

– Helt plötsligt skulle alla plastbanta, men i och med att vi alltid tänk i de banorna var det svårt att komma på vad vi ska ta bort.

Finns det någonting i plast?

– Vi har nästintill uteslutande naturmaterial - trä, ull, sten. Stjärtlapparna vi tar fram på vintern är gjorda av plast, likaså sopsäckarna. Vi har försökt ersätta dem med påsar i majsmaterial, men det blev tyvärr inte lika bra.

Inne i skolsalen finns pottor och koppar tillverkade i bambu, sopborstar i återvunnet träd, dockor i hundraprocentig ull och filtar av fårskinn. På skolgården är träd det dominerande materialet. Christina Pylad trycker på att närheten till naturen är viktig och att barnen måste få ha sina organiska vrår.

–  Vi utnyttjar naturen och återanvänder så mycket som möjligt. Jag har aldrig fått frågan om varför vi inte har några legobitar.

En del skolor menar att det är en ekonomisk ansträngning

– Det behöver inte bli dyrt. Vi lägger mycket pengar på maten, men nästan ingenting på leksaker.

– Allt är av naturligt material och mycket tillverkar vi själva. Många leksaker som stockar eller stubbar kan användas på olika sätt, då behöver man inte heller ha så mycket.

En viktig del av skolans miljötänk går igen i skolmaten. Ute på skolgården finns pallkragar där barnen bland annat har satt potatis, vete och havre.

– Vi har bara vegetarisk och biodynamiskt mat och odlar mycket själva. All mat måste minst vara kravmärkt och ekologiskt.

Får ni inga invändningar?

–  Många av föräldrarna har själva gått här och vet vad vårt koncept går ut på. Vi hade säkert en ”flumstämpel” i början, men helt plötsligt blev vi moderna, säger Christina Pylad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!