Detaljplanen för Marbystrand har genomgått en del förändringar efter samrådsprocessen.
– Den största förändringen i detaljplanen är att vi har i granskningsförslaget lagt in fler områden som planlagts som naturmark, säger planarkitekt Magnus Gullstrand.
En annan förändring är att exploateringsgraden har minskat något. En del tomter har tagits bort, och i vissa fall har tomtstorleken ökat från 750 kvadratmeter till 1 000, och husstorleken minskats från 140 kvadratmeter till 100.
Det har man gjort för att tillmötesgå de cirka 40 yttranden som kommit in som handlat om Marby trädgårdsby, att man vill ha mer grönområden och att man tyckte att det var för många och för stora hus på för små tomter.
Detaljplanen bekräftar och möjliggör 299 bostäder. Av dessa är 122 befintliga bostadsfastigheter.
Gatubredden blir 5,5 meter, för att uppfylla kommunal standard, när kommunen tar över. Grusvägarna asfalteras och får gatubelysning. Öppna diken ska bevara landsbygdskaraktären.
Den brantaste delen av Sommardalsvägen får en vändplan.
På en vårdtomt ska man kunna bygga ett LSS-boende eller ett mindre äldreboende, alternativt två villor. På en annan tomt är det tänkt att bli förskola. Någon skola får inte plats i Marbystrand, men däremot i Unnerstad i närheten planerar stadsbyggnadskontoret att pröva att planlägga för en skola, från förskoleklass upp till årskurs 6, något som kan behövas då det är problem med att bygga ut Dagsbergsskolan i Ljunga, på grund av flygbuller.
Småbåtshamnen har blivit mer avlång.
– Och så har vi lagt in en framtida spårväg i södra delen av planområdet, säger Magnus Gullstrand.
I översiktsplanen för staden, både i den gamla planen från 2002 och den nya som snart ska ställas ut, finns det ett kollektivtrafikstråk inlagt mellan Lindö och Marby, och till Unnerstad.
Enligt översiktsplanen är en bilväg inte aktuell. En smalare kollektivtrafikgata, för buss först och sedan spårväg kan bli aktuellt tidigast 2030. För att det ska bli verklighet krävs dock ytterligare planuppdrag och andra beslut från politiken.
1700-talstorpet med ladugård skyddas från rivning. Dessutom har ett antal äldre sommarstugor klassats som en värdefull bebyggelsemiljö. Det innebär att underhåll ska ske med tidstypiskt material, och att stugorna får stå kvar, som en extra bonusbyggnad, även om man bygger ett nytt hus på tomten.