Huset i Inre hamnen är byggt 1872 och har använts för spannmålshantering. Det gamla tegelhuset ska bevaras och exteriören återställas till sitt ursprung.
– I grunden är det här en fantastisk byggnad, som har varit sluten under väldigt många år, med verksamheten som har pågått där. Medborgare har inte kunnat komma in i innergården och kvarnen. Det vill vi i grunden ändra på, säger Carl-Fredrik Grönhagen, vd för Mannersons Fastigheter, ett Linköpingsbaserat familjeföretag.
– Det ska bli en publik verksamhet. Det ska gärna bli en restaurang, det ska gärna bli utställningsytor, uteservering på innergården, och det får gärna bli en del kontor och några bostäder också.
– Exakt vilka det är som kommer att vara del av det här vet inte jag, säger Carl-Fredrik Grönhagen.
– I grunden är ambitionen att det här är en plats som ska öppnas upp för Norrköpingsborna och som ska bli porten till Inre hamnen.
Carl-Fredrik Grönhagen är inte främmande för sjöfartshistoria när det kommer till utställningsytorna, men problemet är finansiering.
– Det kostar ju rätt mycket att bygga om huset och det ska vara någon hyra som matchar det. Men det kanske man kan hitta lösningar på, säger han.
Någon sorts koppling till sjöfart är naturligt, då huset ligger i hamnen, säger han. Andreas kvarn med en spannmålshistoria, och en utlastningsramp ut till kajen, som man använt för att skeppa ut spannmål, är den enda större kvarvarande byggnaden i Inre hamnen-området.
– Det hade varit väldigt kul att kunna utnyttja någon del av byggnaden och påminna om den här kopplingen till sjöfarten.
Bakom tegelbyggnaden ska Mannersons bygga ett nytt hus. Tillsammans med tegelhuset bildar det nya huset ett helt kvarter.
Det är först nu det mer konkret ska bestämmas vad som ska finnas i Andreas kvarn.
Grönhagen berättar att han för något halvår sedan träffat intressenter från sjöhistoriskt håll, som gärna vill ha lokaler i inre hamnen.
Han har också träffat ägarna till skeppet Vega, som gärna vill ha en plats i inre hamnen-området.
Hans inställning till att på något sätt få med sjöfartshistoria är positiv.
– Ja, bara man kan hitta så det finns någon ekonomisk bärighet i det så tycker jag att det hade varit jättekul. Det hade förstärkt kopplingen till områdets historia.