– Det har varit oändligt många arbetstimmar för mig och mina kollegor. Jag längtar, som alla andra, efter mer tid med familj och vänner, middagar och umgänge, säger hon.
Ett tag såg det ut som om viruset faktiskt var på väg att släppa greppet om oss, men så kom ännu en mutation. Omikron. Och med den nya restriktioner.
När är coronapandemin över?
– Det tråkiga svaret är att ingen vet. Jag betraktar virus lite som ett väsen, de är smarta och strävar efter sin egen överlevnad. Ett bra sätt för virus är att lägga sig på en lagom sjukdomsframkallande nivå. Man brukar säga att en pandemi pågår i tre år.
SARS och MERS är, enligt Åkerlind, gamla coronavirus som var mer aggressiva, covid-19 har smugit sig fram. Till delar påminner det om Spanska sjukan som bröt ut 1918.
När nästa pandemi kommer vet ingen.
– Men att den kommer det vet vi. Om covid-19 övergår i en annan fas eller blir en årlig återkommande infektion, som säsongsinfluensan och RS-viruset återstår att se. Vi ser däremot att influensorna i stort hänger i några år och att det efter cirka tio år sker en större biologisk förändring någonstans, säger Britt Åkerlind.
Att fler riskerar att bli svårt sjuka av infektioner såsom covid-19 handlar, enligt Britt Åkerlind, bland annat om att fler individer lever längre med ett nedsatt immunförsvar än tidigare eftersom medicinska framsteg har gjorts på många områden. Förr dog människor av sin grundsjukdom tidigare jämfört med idag.
Kan vi dra nytta av coronavirusets smarthet?
– Om vi förstår hur viruset utnyttjar cellmaskineriet, reproducerar sig, verkar och undviker sin egen undergång kan det hjälpa oss att tex framställa effektiva vaccin eller utnyttja virus som bärare.
Hon menar även att all erfarenhet och ny kunskap ökar vår egen kompetens inför framtiden för att tex möte nästa pandemi.
– Inte minst utifrån denna pandemi. Hur ser vårt samhälle ut, är samhället rustat på bästa sätt inför nästa pandemi? Det bör finnas utrymme för att se över och förbättra effektiviteten vad gäller lagar, föreskrifter och rekommendationer. Hur kan vi nästa gång arbeta smidigare och effektivare, säger Britt Åkerlind.
Den totala vårdapparaten har belastats otroligt hårt av pandemin och Britt Åkerlind tror att beredskapslagar kommer att diskuteras väldigt flitigt.
Har du själv varit orolig eller rädd för att vi inte ska få kontroll på covid-19?
– Lite ständig oro finns ju i botten. Det var till exempel långt ifrån en självklarhet att man skulle kunna få fram ett effektivt vaccin mot covid-19. Det finns ju virussjukdomar, som hiv, som vi än i dag inte fått fram ett effektivt vaccin emot. Jobbet måste göras och jag väljer att se oron mer som ett bränsle än som något som förlamar. Fakta har visat sig bli gamla fort i denna pandemi, vilket inneburit tvära kast i strategier och scenarios. Fakta, scenario-diskussioner, sunt förnuft, vidsynthet och lite filosofiskt funderande pågår ständigt samtidigt så att beredskapen för det mesta hela tiden finns, säger Britt Åkerlind.
En av de största utmaningarna har varit att nå ut med information, att lägga restriktioner på rätt nivå och få med sig hela befolkningen.
– Om vi lägger oss för högt kanske det blir för svårt och lägger vi oss för lågt kanske folk tänker vad då, är det inte allvarligare än så. Att hitta en lagom nivå är det bästa, säger hon.
Det är otroligt många detaljer som ska fungera, och att sedan få var och en i befolkningen att förstå instruktioner och rekommendationer, till exempel munskydden. För munskydden behövs tillräckligt stor produktionsvolym, rätt kvalitet, transporter och logistik som fungerar, få befolkningen att förstå när munskydd ska användas och hur de ska användas samt hur omhändertagandet av använda munskydd ska ske på ett säkert sätt.
Att få hela befolkningen att förstå hur oerhört viktigt det varit med att vaccinera sig har varit en annan utmaning.
– Vaccinet var det som vände hela pandemin. Vaccinationstäckningen för de äldre är fantastisk, att den är lite sämre hos yngre är naturligt eftersom de generellt inte bli så sjuka. Lever vi i ett samhälle har vi alla ett ansvar för samhället. Det är viktigt var varje enskild individ gör i ett gemensamt samhälle. Det har varit svajigt i vissa grupper att förstå att man inte bara vaccinerar sig för sin egen skull utan även för andras. Hela befolkningen måste vara med om förloppet ska bli så bra som möjligt, säger Britt Åkerlind.
Du är en stark förespråkare av att vara noga med hygienen för att inte smittas. Agnes Vold, professor i klinisk bakteriologi, kan tyckas vara din raka motsatts och tycker ofta att vi är överdrivet rädda för att smittas av olika saker?
– Jag har respekt för vad var och en tycker om olika saker, alla tycker inte lika. Agnes Vold är en framstående forskare, framför allt inom bakteriologi. Under de här åren har personer med olika vetenskapligabakgrunder kommenterat hanteringen av pandemin i den allmänna debatten. På gott och ont. Det är oftare lättare att uttrycka en åsikt när man inte sitter mitt i en händelse med ett brett ansvar, säger Britt Åkerlind.
Det har varit tuffa år för Britt Åkerlind. Smittskyddsläkaren i regionen har ett ansvar i pandemisituationer. Det kräver noggrannhet och struktur. En av grunderna för hennes yrkesval.
– Det är en läggning från början. Om det som krävs i ens yrke stämmer med ens personlighet trivs de flesta människor och har rätt jobb, säger hon.
Men hon har inte stått ensam. Hon ingår i en organisation som gått upp i regional särskilt sjukvårdsledning, vilket bland annat innebär effektiva beslutsvägar och ett brett administrativt stöd.
– Det har varit få stunder av återhämtning, men mitt arbete kräver att jag har rätt information i rätt tid och kan därmed bidra till helheten av att hantera hela pandemin. Då är det svårt att lämna över för några dagar. Efter så lång tid tänker man att det ska komma en lugnare period, men det vet man ju aldrig. Nu trodde vi det, men så kom Omikron.
Hon har levt med covid-19 dag och natt i ett par års tid, vilket innebär att även hennes familj gjort det.
– Men jag har stöd på hemmaplan också, annars skulle det aldrig gå.
Britt Åkerlind hoppas att vi i slutet av 2022 kan se en lättnad.
– Nu har vi haft en tuff och mörk period under senare delen av hösten. Andra infektioner har också påverkat väldigt mycket, och vi är beredda på att de tar olika vägar.
Det låter nästa som du tror att det kan "barka käpprätt åt skogen"?
– Vi har alltid olika scenarior, men att andra och tredje vågen skulle bli så omfattande trodde jag inte efter första vågen, vilket visar att det inte går att helt förutsäga en pandemis utveckling.
Däremot vet hon vad var och en av oss kan bidra med för att minska riskerna i framtiden.
– Försök hålla ut och bidra till en positiv utveckling, alla är viktiga. Vi får nya kunskaper om infektioner med tiden, men det finns basala saker vi kan göra redan nu. Kunskapen om att tvätta händerna vid rätt tillfälle och att vara hemma från jobb och skola när man är sjuk hoppas hon kommer att finnas kvar hos befolkningen. Barn är bra på att tvätta händerna, vi kan lära av dem och ha som rutin att alltid tvätta händerna när man kommer hem och innan man ska äta. Nu har nog alla förstått att det är viktigt när vi såg att flera mag-tarm-sjukdomer och andra infektionssjukdomar minskade när vi blev bättre på att tvätta händerna, stannade hemma vid sjukdom och inte spridde infektioner mellan varandra. Alla kan göra det.
Förutom längtan efter att umgås mer med familjen och vännerna längtar Britt Åkerlind ut i skogen.
– Att få vara mer utomhus, längtar jag som jobbar så mycket inomhus, efter. Att ta en löptur eller en skogspromenad. Jag önskar att alla får uppleva tex skogens dofter samt tid med familj och vänner.