Lantmäterimyndigheten beslutade i oktober förra året att inrätta en ny gemensamhetsanläggning i form av en väg i Östra Ryd. Då fastställdes också andelstalen, det vill säga lantmäteriet beslutade hur stor del av kostnaderna varje fastighet skulle stå för.
En av fastighetsägarna har överklagat beslutet. Han anser att han får betala för stor andel och menar att två fastigheter som räknats som fritidshus borde räknas som permanentboenden. "Vilken dag som helst kan det istället vara två permanentboenden" påpekar han och förklarar att han tycker att det är principiellt felaktigt att en sådan här onödig förrättning till så stor del ska betalas av honom.
De som äger just de fastigheterna håller inte med. Det par som äger den fastigheterna påpekar att de inte har några andra avsikter när det gäller deras ena fastighet än att den ska vara fritidshus och de har inga planer på att sälja den. Den taxeras också som en fritidsbostad. Den andra fastigheten anser de ska klassas som permanentbostad eftersom den är en fullgod permanentbostad oavsett om den hyrs ut eller säljs.
Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att eftersom ingen hade något att invända vid förrättningssammanträdet så finns det ingen anledning att ändra på beslutet när det gäller hur kostnaderna ska fördelas. Domstolen ser heller inget skäl att klassa fritidshuset i fråga som något annat än fritidshus. Om det i framtiden ändras till en permanentbostad så finns det möjlighet att ändra på andelstalet då, precis som det står i det ursprungliga beslutet.