Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Barnens säkerhet inte alltid viktigast

Sex av tio barn åker kollektivt till skolan. Men de flesta kommuner, så även Norrköpings kommun, ställer högre säkerhetskrav på den upphandlade skolskjutsen, jämfört med den reguljära linjetrafiken. Det visar en enkät som NTF har genomfört.

Stefan Asplund har kört skolskjuts i 32 år. Han anser att säkerhetskraven har varit ungefär desamma genom åren. Här är det elever från Vikbolandsskolan som åker hem med den tidiga turen.

Stefan Asplund har kört skolskjuts i 32 år. Han anser att säkerhetskraven har varit ungefär desamma genom åren. Här är det elever från Vikbolandsskolan som åker hem med den tidiga turen.

Foto: Robert Svensson

ÖSTRA HUSBY2009-08-25 03:00
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, har genomfört en enkät, som 269 av landets 290 kommuner har besvarat. Undersökningen visar att kommunerna ställer betydligt lägre krav på trafiksäkerhet, när det gäller den reguljära linjetrafiken, jämfört med den särskilt upphandlade skolskjutsen. På rätt sida
I Norrköpings kommun uppfyller den upphandlade skolskjutsen en rad säkerhetskrav, som att bland annat av- och påstigning sker på rätt sida av vägen, att alla platser har bälte och att barnen garanteras sittplats. Det finns också krav på fordonet, som att bussen är utrustad med alkolås, inte är för gammal och att den har extra bromsar. Tvingas korsa vägen
Dessa krav ställs däremot inte på den reguljära linjetrafiken. NTF:s undersökning visar till exempel att bara 20 procent av de tillfrågade kommunerna kräver att av- och påstigning sker på rätt sida av vägen. Enligt NTF är det inte ovanligt att många skolbarn tvingas att korsa vägen, vid en busshållsplats där hastighetsgränsen är 90 km i timmen. Dialog med föräldrarna
Merparten av eleverna i kommunens lågstadieskolor nyttjar den upphandlade skolskjutsen. Men det finns undantag. Elever i årskurs 2 och som bor i Simonstorp har fått busskort och åker med kollektivtrafiken till skolan i Åby. Det berättar Birgit Wadstein, verksamhetschef för skolskjutsen i kommunen. - Vi har haft en dialog med föräldrarna där och det fungerar bra. Bussen kör in på skolgården, säger Birgit Wadstein. Hon berättar också att elever i mellanstadiet som bor i Skärkind och Norsholm har fått busskort och själva åker buss till skolan i Kimstad. I kommunen åker cirka 1 000 elever med busskort i kollektivtrafiken och
1 200 - 1 300 elever använder den upphandlade skolskjutsen. Tar bussen själv
Sjuåriga Hanna Eriksson bor i stan men går i Vikbolandsskolan. Hon bodde i Östra Husby när hon började förskoleklass och har blivit kvar i skolan, trots flytten in till stan. Därför måste hon själv ta buss 441 till och från skolan. Fröken EvaBritt Hammarlund Andersson följer med barnen i lågstadiet på Vikbolandsskolan, som åker hem med den tidiga skolskjutsen, strax efter klockan 13. Chaufförerna hjälper barnen, så att de kommer på rätt buss. Kört i 32 år
Stefan Asplund har kört skolskjuts i 32 år. - Säkerhetskraven har varit ungefär desamma genom åren, som att barnen ska kunna stiga av på rätt sida av vägen. På Arkösundsvägen får jag flera gånger stanna bussen och följa med en del barn över vägen. Den stora skillnaden i dag är att bussarna är utrustade med alkolås och bälte, säger Stefan Asplund.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om