Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Forskarnas slutsats: Covid förändrade hjärnans struktur

Forskare vid Linköpings universitet har funnit förändringar i hjärnan hos personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19.

Ida Blystad, neuroradiolog vid Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Ida Blystad, neuroradiolog vid Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Foto: LIU

Östergötlands län2023-12-13 15:00

Vad man hittat är skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. 

Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid kvardröjande neurologiska problem efter covid-19, menar forskarna i Linköping.

En av dem är Ida Blystad, neuroradiolog vid Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och forskare knuten till Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV.

– Det kan vara frustrerande för mig som läkare när jag förstår att patienterna har problem, men jag inte kan förklara varför det är så för det syns inte med vanlig magnetkameraundersökning. För mig understryker det vikten av att prova andra undersökningstekniker för att kunna förstå vad det egentligen är som händer i hjärnan vid postcovid, säger hon i ett pressmeddelande.

I tidigare studier har hjärnan hos personer med kvardröjande problem efter covidsjukdom undersökts med avbildningstekniken magnetkameraundersökning (MR). 

Då har man i och för sig funnit skillnader jämfört med friska hjärnor, men skillnaderna är inte specifika för just covid-19. 

I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Brain Communications, har forskarna därför lagt till en ny typ av MR-variant med särskilt intresse för den vita hjärnvävnaden. 

Den utgörs till största del av nervtrådar och är mycket viktig för att leda nervsignaler mellan hjärnans olika delar och mellan hjärnan och resten av kroppen.

I sjukvården används diffusions-MR exempelvis vid diagnostik av stroke.

Undersökningen omfattade 16 män som vårdats på sjukhus för svår covid-19 och som är med i The Linköping Covid-19 Study (LinCoS) vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping. 

Samtliga hade kvarstående symtom efter sju månader. Denna grupp jämfördes med en grupp friska personer utan post-covidsymtom och som inte vårdats på sjukhus för covid. Deltagarnas hjärnor undersöktes med både vanlig MR och diffusions-MR.

– De två grupperna skiljer sig åt i den vita hjärnvävnadens struktur, fortsätter Ida Blystad men påpekar samtidigt:

– Men vi har undersökt en liten patientgrupp, så vi är försiktiga med att dra större slutsatser. För mig är fynden ett tecken på att vi måste undersöka långtidseffekter av covid-19 i hjärnan med mer avancerade MR-tekniker än vanliga MR-bilder, säger Ida Blystad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!