Det visar statistik från Arbetsmiljöverket.
Under förra året skadades 199 personer på östgötska byggen, skador som ledde till sjukfrånvaro.
– Östergötland sticker ut som ett av de län med högst antal arbetsolyckor inom byggbranschen i hela landet. Det gör det extra angeläget att granska arbetsmiljön i länet, säger Magnus Cato, ordförande för fackföreningen Byggnads Öst.
Tidigare undersökningar har visat på stora brister i byggnadsarbetarnas ergonomiska arbetsmiljö. Bland 206 Östgötamedlemmar, som deltog i undersökningen, svarade hela 192 att de upplever smärtor kopplade till sitt arbete, vilket motsvarar 93 procent.
– En del arbetsplatser är exemplariska, men flertalet är inte det. Ofta prioriteras en bygghiss bort och man väntar tills ordinarie hiss är på plats i stället. Då får byggarna springa upp och ned i trapporna, ofta pressade av snäva tidsramar, säger Kjell Strömlind, arbetsmiljöansvarig i region Öst till Folkbladet.
När fackförbundet frågade 3 800 medlemmar över hela landet om ergonomiska besvär så uppgav 89 procent att så är fallet. Främst handlar det om smärtor i rygg och axlar.
I måndags inledde Byggnads kontroller på ett stort antal arbetsplatser i Östergötland. Sammanlagt besöker man 85 arbetsplatser under veckan. När liknande kontroller gjordes förra året visade 25 procent av arbetsplatserna på olika brister.
– Våra medlemmars yrke är repetitivt och tungt. Material förändras hela tiden, det blir nya maskiner och inte sällan vibrationsskador. 2019 var lite över 60 procent av skadorna belastningsrelaterade, fortsätter Kjell Strömlind.
Under förra året anmäldes 99 arbetsplatsolyckor i Linköping och 66 i Norrköpingsområdet. I Söderköping anmäldes åtta olyckor och i Finspång fem.
– Resultaten i Östergötland förra året lämnar en hel del övrigt att önska. Att så här många arbetsplatser uppvisar brister är inte acceptabel. Det handlar om byggnadsarbetarnas liv och hälsa, säger Magnus Cato.
Kjell Strömlind befarar dessutom att mörkertalet kan vara stort.
– Det är inte säkert att man anmäler skador. Det kan skilja beroende på hur företaget ser ut och om det finns skyddsombud på arbetsplatsen. Utländska arbetare är kanske inte heller lika anmälningsbegivna.
Förhoppningsvis ska veckans kontroller ge resultat framöver.
– Om vi börjar jobba rätt så kommer vi att hålla ett helt arbetsliv, slutar Kjell Strömlind.