I somras kom Region Östergötlands folkhälsorapport "Har hälsan blivit bättre?", den andra rapporten sedan 2014.
– Det enkla svaret är ja, det har den blivit – men inte för alla, säger Maria Elgstrand, chef för verksamhetsutveckling vård och hälsa vid Region Östergötland.
Gapet mellan de som har det sämre och de som har det bättre har ökat. Personer med låg utbildning och låg inkomst har i högre utsträckning ohälsosamma levnadsvanor är andra grupper.
– Det som är det dystra är att det finns en stor ojämlikhet i hälsan. På gruppnivå har den blivit bättre, men när vi kopplar på socioekonomi ser vi att vi har stora utmaningar, och det är där vi måste rusta oss. Hur gör vi insatser för de som behöver det bäst? säger Maria Elgstrand.
Under våren ska man påbörja en rapport som ska svara på det.
När sjukvården har en ansträngd ekonomi ses förebyggande åtgärder som nödvändiga – samtidigt som det är en vinst för individen.
28 procent av östgötarna har ett lågt intag av frukt och grönsaker, 36 procent är otillräckligt fysiskt aktiva, 22 procent är stillasittande, 16 procent har en riskkonsumtion av alkohol och 7 procent är dagligrökare.
– Vi har länge haft uppdraget att verka för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Men vad vi ser nu i exempelvis Folkhälsorapporten 2019, är ändå att två tredjedelar av vår befolkning har minst en ohälsosam levnadsvana, säger Lena Lundgren, hälso-och sjukvårdsdirektör.
– En stor andel av östgötarna har flera ohälsosamma levnadsvanor, och 54 procent är överviktiga. Vi måste öka medvetenheten om riskerna men också visa vilka möjligheter till förändring som vi kan hjälpa till med.
De vanligaste sjukdomarna som östgötarna söker vård för – förutom förkylning och ryggont – är hjärt-och kärlsjukdomar, stroke och cancer. Under 2017 orsakades 60 procent av de förtida dödsfallen i Östergötland av just dessa sjukdomar.
– Många av de livsstilsrelaterade sjukdomarna går att förebygga om man har goda levnadsvanor, säger Maria Elgstrand.
– Vi i hälso-och sjukvården kraftsamlar nu kring tidiga insatser som införandet av alkohol- och tobaksfri operation, digital tobaksavvänjning och hälsosamtal i primärvården. Målet är att levnadsvanor ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvården, både i arbetet med prevention och i behandling av kroniska sjukdomar, säger Mara Kosovic, chef för Primärvårdscentrum.