Nya forskningen, som bygger på befolkningsstudien SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden, visar att en stor del svenskar har potential att må bättre och undvika en alltför tidig död.
Studien visade att mindre än en av fem medelålders svenskar har vad som kan betecknas som perfekt kardiovaskulär hälsa medan drygt hälften har en medelmåttig hjärt-kärlhälsa. Närmare en av tre har låg hjärt-kärlhälsa.
– Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom. Den här studien bidrar med ny och viktig kunskap, eftersom den visar att en för liten andel av befolkningen uppnår en idealnivå vad gäller hjärt-kärlhälsa, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden i ett pressmeddelande.
I Sverige finns mer än två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom och omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år.
Men det går att förbättra den kardiovaskulära hälsan. American Heart Association har skapat ett poängsystem som återspeglar hjärt-kärlhälsa kallat Lifes simple 7 (eller ideal cardiovascular health) vilket omfattar blodtryck, blodsocker, totalkolesterol, rökning, BMI, matvanor och fysisk aktivitet. Varje del är indelat i tre nivåer – idealnivå, medelnivå och låg nivå.
För att kunna stoltsera med perfekt kardiovaskulär hälsa ska minst fem av de sju delarna som ingår i poängsystemet ligga på idealnivå. Om tre eller fyra av delarna ligger på idealnivå betecknas den kardiovaskulära hälsan som medelmåttig och om bara två eller färre delar ligger på idealnivå klassas hjärt-kärlhälsan som dålig.
Forskarna använde sig i studien av data från drygt 30 000 medelålders (50-64 år) svenska deltagare. I SCAPIS låg endast 18,2 procent av deltagarna på idealnivå medan 51,9 procent hade medelmåttig kardiovaskulär hälsa. Hela 29,9 procent hade dålig hjärt-kärlhälsa.
Kvinnorna låg i högre grad inom idealnivå för hjärt-kärlhälsa.
Stora andelar nådde idealnivån för rökning och fysisk aktivitet medan mindre än hälften nådde idealnivåerna för de övriga delarna. Endast 3,6 procent nådde idealnivån när det gäller matvanor.
– Vi hoppas nu att de här resultaten ska kunna fungera som en jämförelse, både i framtida svenska studier och i jämförelse med andra länder, samt öka motivationen för insatser som syftar till att förbättra den kardiovaskulära hälsan i befolkningen, säger Pontus Henriksson, docent vid Linköpings universitet.