Efter länsstyrelsens årliga uppföljning framgår att det miljömål som handlar om ett rikt odlingslandskap inte kommer att uppnås till 2030. I stället ser länsstyrelsen i Östergötland en nedåtgående trend. Orsaken är bland annat nedläggningen av lantbruk och för få betande djur i naturbetesmarker.
Att lantbruksföretag läggs ner beror till stor del på dålig lönsamhet, menar Jeanette Blackert.
– Tyvärr är det så, och särskilt i det här brutna landskapet, skogs- och mellanbygd. Det är tufft att bedriva jordbruk där.
I norra delen av länet påverkar hotet från rovdjur som kan ta sig in i hagar och skada tamboskap. På andra platser är det annat vilt, som dovhjortar och vildsvin, som äter upp och förstör vallar och grödor. En annan aspekt när det gäller nedläggningar är att det sker en generationsväxling i lantbruket. Enligt statistik från Jordbruksverket för 2020 var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år.
– Det stämmer att det påverkar. De unga vill inte ta vid utan har ett annat jobb någon annanstans. Vi är en åldrande yrkeskategori, men vi är inte ensamma om det. Många av de praktiska yrkena är det tyvärr svårt att locka de yngre till. Sen är det som sagt extra svårt i skog- och mellanbygd där det är svårt att rationalisera verksamheten.
Bristen på betesdjur i naturbetesmarker kopplar hon också till hotet från rovdjur och vilt, men också till ett krångligt regelverk för att få stöd.
Man kan få höga bidrag för att hålla betesmarker öppna, räcker inte det för att motivera?
– Nej. Det är så många åtaganden och kontroller, där de går ut och räknar buskar i hagarna, och då ger folk upp. Det är en otrolig kontrollapparat kopplat till bidragen och det gör att många tycker att det blir för jobbigt.
År 2023 förnyas jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige och resten av EU och då blir det ändringar i stödsystemet.
– I den föreslås ökade stöd till naturbetesmarker, men vi vet ju inte om det blir så. Jag tror framför allt på förenklingar, säger Jeanette Blackert.
Hon tror också att en förändring måste till vad gäller rovdjurspolitiken.
– Forskning visar att om man inte lyssnar på människorna så blir det motsättningar och problem. Och jag anser att man gör inte det idag. Vi måste få till en ökad förståelse för hur det är att leva med rovdjur så nära.