Länsstyrelsen i Östergötland har nyligen producerat broschyren "Om digitala spel och spel om pengar" där föräldrar får råd kring hur man ska hantera barns spelande. Lina Blom som jobbar som samordnare inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANTDS) menar att frågan aktualiseras nu till jul.
– Det är viktigt att vuxna som eventuellt funderar på att köpa digitala spel till sina barn i julklapp gör ett medvetet inköp, säger hon.
Många spel innehåller så kallade lootlådor där spelare kan förvärva virtuella föremål genom prestationer i spelet, köp genom spelets egen valuta eller köpa för riktiga pengar. Lådorna innehåller slumpmässigt genererade föremål av olika värde och sällsynthet. Innehållet kan exempelvis vara fotbollsspelare som i ”Fifa”, eller så kallade skins som ändrar spelfigurens utseende i exempelvis ”Overwatch”. Vad man får är hemligt och avslöjas efter köpet. En spelare kan vinna ett digitalt föremål som är värt flera tusen kronor - eller öppna en låda vars innehåll mer eller mindre är värdelöst.
– Det kan vara olika nivåer av sällsynthet eller kvalitet på föremålen inom lootlådorna, vilket skapar en känsla av spänning och osäkerhet för spelaren. Belöningarna kan vara kosmetiska, som nya kläder eller karaktärsutseenden, eller funktionella, som vapen eller förmågor som kan påverka spelets prestanda, säger Lina Blom.
Ser ni någon koppling mellan barns spelande och spelmissbruk om pengar?
– Ja, det finns en koppling och individer som gillar snabba adrenalinpåslag och har begränsad impulskontroll har större risk att fastna för detta. Därför är dialogen mellan barn och vuxna i deras närhet viktig.
Frågan har varit på tapeten på regeringsnivå tidigare. I samband med att Konsumentverket 2019 gjorde en kartläggning av fenomenet öppnade dåvarande socialförsäkringsministern för ny lagstiftning som ska begränsa möjligheten att använda den typen av affärsmodell i Sverige. Något sånt har dock inte införts.
Vad ska man som förälder tänka på?
– Goda relationer med öppen kommunikation. Att vara nyfiken på ett ödmjukt sätt, goda relationer är en bra skyddsfaktor genom hela livet. Är man orolig och tycker att spelandet påverkar barnets övriga liv negativt så kan man prata med elevhälsan på skolan. Hjälper inte det kan man söka stöd inom hälso-sjukvården.