– I områden med låg socioekonomisk status är tandhälsan så pass mycket sämre än i andra områden. Och för de grupperna behöver vi göra insatser, varav fluoridsköljning är en av dem, säger Kerstin Gustafsson, verksamhetschef på munhälsoenheten inom Folktandvården.
Att man nu mera säger fluoridsköljning beror på att ordet fluor kan förknippas med den giftiga fluorgasen.
– Det är mera kemiskt korrekt att säga fluorid, men det är ingen annan skillnad mot förr.
Fluortanten, som kom och delade ut små muggar med flouridsköljning till alla barn i klassrummen, blev ett fenomen på 60-talet när tandhälsan generellt sett var dålig. Hon fortsatte åka ut i skolorna fram till någongång på 80-talet då tandhälsan förbättrats så mycket att arbetet försvann.
Hittills har man återinfört fluortanten i några områden i Linköping, bland annat i Berga och Skäggetorp. Där sköljs det med fluorid en gång i veckan, och man har börjat med de lägre årskurserna. Det är antingen tandsköterskor från Folktandvården eller personal på skolan som ansvarar för sköljningen.
När kommer fluortanten till Norrköping?
– Exakt när är svårt att säga. Vårt mål är att fluoridsköljning ska erbjudas i alla områden med högre kariesrisk och just nu pågår dialog med kommunerna. Jag hoppas att vi ska hitta praktiska möjligheter snart.
– På senare år har det kommit väldigt tydliga riktlinjer från Socialstyrelsen om hur god effekt de här fluoridsköljningarna har, säger Kerstin Gustafsson.