Renoveringarna av slottet började redan 2010 och har sen gjorts i olika etapper. Nu är det huvudbyggnadens plåttak och dess södra och västra fasader och fönster som får ett ansiktslyft. Tidigare har de andra sidorna och de två flyglarna fått samma renovering. Arbetet som pågår innebär att slottet sen i april är täckt av byggställningar, och kommer så vara fram till november.
– Det är ett stort jobb som kommer att pågå under hela sommaren, men det kommer inte påverka vår verksamhet så mycket. Det som låter mycket är blästringen och den är redan gjord. Sen har vi byggställningarna förstås, men jag skulle säga att viruset är det som påverkar vår verksamhet mest, säger Per Stålebro.
– Det är bra att det genomförs i sommar när vi ändå inte kan ha full kapacitet på verksamheten. Så står vi redo till nästa år, fortsätter han.
Emelie Piper, slottets sista ägarinna som dog 1926, skrev i sitt testamente att hon ville att Östergötlands museum och Riddarhuset skulle förvalta, bevara och visa upp slottet för allmänheten. Det är Riddarhuset som är förvaltare av Emelie Pipers donationsfond och ansvarar för byggnaderna.
– Emelie Piper skulle varit väldigt glad om hon såg det här. Hon gav i uppdrag till Riddarhuset att de skulle sköta slottet och hålla det i "oklanderligt skick", och där tar de verkligen sitt ansvar som förvaltare. Vi har ett fint samarbete och de är lyhörda för vår verksamhet, säger Per Stålebro.
Riddarhuset har via stiftelsen lagt 4,5 miljoner kronor på den sista etappen av renoveringen och totalt elva miljoner kronor på hela projektet.
– Var tjugonde år får man räkna med en sådan här renovering, säger Hans von Stockenström, domändirektör på Riddarhuset.
Varje år lägger de också cirka en miljon kronor på årligt underhåll och driftskostnader. Dessutom finns problem med fukt i slottets källare, något som det också fick läggas pengar på så sent som förra året.
– Problemet har alltid funnits men det måste vi åtgärda på sikt för att slottet ska stå i 300 år till.
– Att vi kan göra det här är tack vare bergtäkten vid Klinga, som ligger på Löfstad slotts mark. Hade vi inte haft de intäkterna hade det inte varit möjligt att ha de kostnaderna, säger Hans von Stockenström.
Hur ser ekonomin ut nu efter den här stora investeringen?
– Vi vet att vi måste skaffa oss intäkter. När den nuvarande bergtäkten tar slut hoppas vi att vi kan få tillstånd för en ny. Och så får vi spara och gneta och lägga i ladorna.
Löfstad slott byggnadsminnesförklarades 1983 och därför är en renovering av det här slaget är inget som görs i en handvändning. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen och det är kopplat till ett antal villkor. Östergötlands museums byggnadsantikvarier är inkopplade i processen, bland annat för att dokumentera och sammanfatta åtgärderna i en antikvarisk rapport.
– Det är noga kontrollerat vad man får och inte får göra. Vi har också en entreprenör som har stor erfarenhet, både av andra liknande objekt, och av just Löfstad slott, säger Per Stålebro.
– Det är till exempel bestämt vilket typ av färg som får användas. Vi ska så långt det går använda gamla metoder, men på ett nytt sätt, säger Ragnvi Andersson, slottspedagog.
Förhoppningen är att kunna öppna upp slottet till en julmarknad i år, då utan byggställningar och i ett slott i toppskick.