Långbogenreviret är beläget i skogsområdet mellan Stjärnorp och Finspång.
Enligt länsstyrelsen har det fötts minst en valp i vargreviret Långbogen i år. Beviset består av en bild på en vargvalp. Bilden har tagits av en av myndighetens inventeringskameror i reviret. Hur många valpar som fötts går dock inte att säga i dagsläget.
– Länsstyrelsens viltkameror har i år visat att det finns minst en valp i reviret. Det betyder att en valp har dokumenterats, men det är möjligt att det finns fler valpar i området, säger Lovisa Häggström, vilthandläggare på länsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Enligt Fredrik Näsman, vilthandläggare på samma myndighet, togs bilden i slutet av augusti.
– Inventeringen har ännu inte börjat, men vi har redan nu kunnat konstatera att det har fötts åtminstone en valp i reviret. Inventeringen börjar den 1 oktober.
Vargvalpar föds en gång om året – och alltid på våren. Under hösten börjar valparna likna föräldradjuren och när vintern kommer är det svårt att skilja valpar från vuxna individer. I länets enda vargrevir har det fötts valpar en gång om året sedan våren 2019.
Vargen lever i familjegrupper med en alfahane, alfatik och deras valpar. En kull med valpar består oftast av två till åtta individer. När valparna är vuxna vandrar de i väg från reviret. Länsstyrelsen skriver att unga vargar lever ett tufft liv – men några överlever och bildar nya vargpar.
Att det bildats ett vargrevir i länet har varit känt i snart fem år. Det var den sista december 2017 som rovdjursspårare från länsstyrelsen kunde se de första tecknen på att ett vargrevir – det första i modern tid – hade etablerats kring Långbogen, på kommungränsen mellan Finspång och Linköping.
Rovdjursspårarna fann spår efter två vargar som gått bredvid varandra. För första gången på kanske 150 år hade Östergötland fått ett vargrevir.
Reviret är egentligen för litet för att rymma en vargflock – länsstyrelsen räknar med att det omfattar omkring 20 000 hektar och utgår då från var spillning från alfahanen och alfahonan har hittats. Svenska rovdjursföreningen tror dock att reviret i själva verket är cirka 30 000 hektar stort. Vargarna i Långbogenreviret tycks ha specialiserat sig på att jaga dovhjort.
Mellan den 1 oktober och 30 mars inventeras stora rovdjur i hela landet. I Östergötland handlar det om varg och lodjur. Under den perioden letar fältpersonal efter spår – som tassavtryck, spillning, avföring och blod. Länsstyrelsen har även placerat ut flera viltkameror i reviret. Inventeringen ska ligga till grund för skadeförebyggande åtgärder och en eventuell licensjakt.
Långbogenreviret ligger norr om Roxen och är det enda kända vargreviret i Östergötland.
Den 9 juli 2020 sköts en av vargarna i reviret i en skyddsjakt efter att nötkreatur angripits. Obduktionen visade att det var den dåvarande alfatiken som fällts. Tiken hade fött en andra kull med valpar bara några månader tidigare.
Enligt Fredrik Näsman, vilthandläggare på länsstyrelsen, har det hittills i år skett tre rovdjursangrepp i eller i anslutning till Långbogenreviret. Det rör sig i samtliga tre fall om vargar som har angripit får. Ett fjärde vargangrepp på får har skett i Boxholms kommun, men det angreppet kan inte kopplas till vargflocken i Långbogenreviret.
– Har man stora rovdjur och tamdjur i samma område så sker det förr eller senare rovdjursangrepp, säger Fredrik Näsman.
I nuläget finns det inga planer på att bedriva skyddsjakt på varg i Långbogenreviret.
– I dagsläget är det inte aktuellt med skyddsjakt.