Av de tolv miljömål som bedöms på regional nivå är det endast målen "Bara naturlig försurning" och "Frisk luft" som tros kunna uppnås till 2030. Försurningsmålets förbättring beror på å att nederbördsmängderna i länet är relativt små och att det finns kalkrika jordar. Kväve- och svavelnedfallet har också minskat under de senaste årtiondena.
– Vi har fått hårdare krav inom hela EU för vad vi får släppa ut från våra industrier till exempel, säger Jonas Källming, är avdelningschef för miljö och natur på länsstyrelsen.
Även målet om frisk luft är till stor del kopplat till åtgärder som gjorts på EU-nivå.
– Det räcker inte med vad vi gör i Östergötland utan det är typexempel på att här måste man jobba på EU-nivå, och ibland kanske på global nivå för att lösa problemen.
Utvecklingen för målet Ett rikt odlingslandskap har gått åt fel håll, bland annat på grund av nedläggningen av jordbruksföretag och brist på betesdjur i naturbetesmarker.
– Det är lantbrukare som inte ser det ekonomiskt bärkraftigt att hålla alla marker i bruk, det är en orsak, säger Jonas Källming.
Även målet Ett rikt växt- och djurliv visar en nedåtgående trend. Det hänger delvis ihop med igenväxning av odlingslandskap, men påverkas också av exempelvis skogsbruk och andra miljöer där vi tar mark i anspråk för städer och vägar. Arter förväntas försvinna och artrikedomen per ytenhet sjunka.
– Människor påverkar ett rikt växt- och djurliv genom våra metoder att bruka jord och skog, ibland är det bra att vi gör det, ibland är det inte bra. Men också genom att vi förstör marken när vi gör något annat med den än vad som fanns på den tidigare. Vi förstör habitat, säger Jonas Källming.
Att vända trenden för de här målen är svårt då det till stor del handlar om sådant som länsstyrelsen inte har rådighet över.
– Om en lantbrukare säger att: Jag vill sluta med djuren, det är för dåligt betalt eller jag vill jobba med något annat, då är det inget vi kan tvinga dem till.
Finns det inget ni kan göra för att vända trenden?
– Dels är det nödvändigt att vi har fortsätter med ekonomiskt stöd riktat till betesdrift, fortsätter att skydda och sköta de mest värdefulla markerna och jobba med att öka kunskapen hos markägare genom information. Det finns många som har engagemang i de här frågorna men vi behöver nå ut till ytterligare fler.
– Sen har ju vi konsumenter en påverkan när det gäller efterfrågan på vilka livsmedel vi vill ha. Det är upp till var och en av oss, vill vi ha betesgående djur som kor och får, då ska vi också efterfråga de varorna när vi handlar.
Trots att det pågår många insatser och åtgärder i form av olika miljöprojekt som länsstyrelsen driver är det alltså långt ifrån att vi ska uppnå de mål som satts upp i Agenda 2030. Jonas Källming säger att de ser att vissa av aktiviteterna gör skillnad, men det räcker inte till för att hela miljömålet ska bli uppfyllt.
Kan du känna en hopplöshet att det är omöjligt att uppnå målen?
– Jag skulle inte säga hopplöshet. Jag tycker det finns, både hos mig själv och andra som jobbar med de här frågorna, ett väldigt stort engagemang. Sen är målen väldigt ambitiöst satta och det debatteras i olika sammanhang om de är för ambitiösa.
– Det är väl upp till oss som jobbar med det att hitta andra sätt att få bekräftelse på att det vi gör är bra och leder år rätt håll.