Större rovmärla har sitt ursprung vid Kaspiska havet och har med människans hjälp spritt sig till bland annat Polen, Tyskland, Storbritannien och Holland där den orsakat stora problem. Det är en mycket aggressiv art, till exempel dödar den fler byten än den äter upp. När rovmärlan invaderar ett vatten förändras ofta smådjurssamhället och flera av de lokala arterna minskar kraftigt eller försvinner. Enligt den svenska riskklassificeringen av främmande arter placerar den sig i den högsta riskklassen och att utrota den bedöms vara omöjligt.
Det är oklart hur arten nått Vättern, men en förklaring kan vara att den följt med båtar eller annan utrustning som flyttats till sjön från andra vatten. Därför uppmanar nu länsstyrelsen allmänheten att tänka till för att förhindra ytterligare spridning till andra vatten.
– Invasiva främmande arter sprids genom att människor flyttar arten, antingen omedvetet eller medvetet. Så det är jättebra om man tänker på, oavsett var man är, att man rengör och torkar badkläder och utrustning innan man badar i ett nytt vatten. Det finns ju andra invasiva arter också, se det är bra om man börjar sätta den rutinen, säger Linnéa Carlzon, samordnare vattenlevande invasiva främmande arter på länsstyrelsen.
Samma sak gäller dykardräkter, fiskeredskap och om man har en båt som man flyttar mellan Vättern och Östersjön till exempel.
– Man ska torka och rengöra båten innan man sjösätter i nytt vatten. Och rengöringen ska ju inte ske intill det vatten man flyttar till utan där man tagit upp den.
Linnéa Carlzon uppmanar också alla att rapportera in om man misstänker att man sett en större rovmärla.
Hur känner man igen den?
– Den kan bli upp till 30 millimeter stor, större än våra inhemska märlor, så man lägger märke till att den är större.
– Jag har själv inte sett en live än, men den ska ha tre utskott på de bakre segmenten och den har två antennpar som har lite fransar.
Färgen kan variera från gråbrun till orangeröd.
Eftersom det inte är kartlagt hur arten har kommit till Vättern planerar länsstyrelsen att inventera Motala ström och Göta kanal i vår.
– Vi vill veta om arten bara finns i Vättern eller om den redan finns i våra andra vattensystem, säger Linnéa Carlzon.