I en lokal på Risängen pågår produktionen av mejeriprodukter för fullt. Här skapas yoghurtbollar, ricottabollar, yoghurt och stekost – den sistnämnda det som vi svenskar lägger allt mer på grillen i tider då många väljer att flexa lite mellan kött och vegetariskt, eller bara välja det sistnämnda. För de flesta är grillosten "halloumi" mest känd, men Gabi Khanu, som driver Najas mejeri, berättar att den osten liknar andra ostar med olika namn som tillverkas i Medelhavsländerna. Själv har han valt att kalla sin ost för "Najas stekost".
– "Den Arabiska osten", kokt ost, stekost, eldost, grillost. Det är ostar som liknar varandra väldigt mycket, men man gör dem på lite olika sätt.
Själv försöker han skapa en ost som ligger så nära det ideal han själv känner: Mamma Najas. Det är hon som är inspirationen till hela verksamheten, och det är också efter henne han döpt sitt företag.
– Mamma brukade laga stekosten hemma och alla som kom på besök tyckte om den! Så vi har vårt eget recept, och osten är helt kemikaliefri, säger Gabi Khanu och berättar att mamma Naja även är en av de fem anställda på mejeriet:
– Hon producerar, levererar och har kontakt med kunder. Vi är ett familjeföretag kan man säga.
Det är nu 4,5 år sedan som Gabi Khanu tog steget och startade eget. Detta var i "stekostens begynnelse" i Sverige och fortfarande ganska okänt för de flesta. Mejeriet låg då på Tegelängsgatan, bredvid där det bedrevs undervisning för nyanlända.
– Så då var det många som kom och frågade vad vi gjorde och som ville köpa, säger Gabi.
Så började Najas mejeris första trevande steg ut på marknaden och sedan två månader finns produkterna att köpa i vissa livsmedelsbutiker runt om i stan och länet, och även i andra delar av Sverige. Mejeriet levererar även produkter till restauranger, såväl i Norrköping som till andra städer. Något som även gett mejeriet en skjuts framåt försäljningsmässigt, visar det sig:
– Många har frågat var osten på restaurangerna kommer ifrån och sedan kommer de hit och köper, berättar Gabi Khanu.
Onsdagar och fredagar kan man nämligen komma till mejeriet och handla. När Folkbladet är där kommer flera kunder för att fylla på lagret därhemma. Bland annat en man från Vadstena, som kört hela vägen för att inhandla sommarens ranson.
– Sju kilo tack, säger han och berättar att det är till honom och hustrun:
– Förhoppningsvis räcker det hela sommaren. Det är tredje sommaren jag är här för att handla. Det är helt klart värt att åka hit, osten är jättegod.
Carolina Granberg har handlat Gabis ostar länge – "de är mycket krämigare än de andra" – som hon säger. För kompisen Helene Ekström Mörlin var det dock premiär i onsdags och båda handlade på sig ett par kilo stekost och lite andra varor.
Ytterligare en kund kommer in och berättar att han gillar idén om att det är närproducerat och att osten inte innehåller några tillsatser. Och just tillsatser i halloumiost är något som är väldigt omskrivet i media i Sverige just nu. För i takt med att svenskarnas intresse för osten ökat – importen av halloumi från Cypern ökade från 21 ton 2010 till 4 000 ton 2018 – har informationen om vad den egentligen innehåller, samt miljöpåverkan, gjort detsamma. Världsnaturfonden WWF har gått ut och varnat för att djuren på Cypern får 40 gånger mer antibiotika i sig än de svenska djuren, som på sikt kan leda till antibiotikaresistens. Själva halloumin i sig innehåller inte antibiotika, men då antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, är det ett växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen enligt livsmedelsverket.
Gabi Khanus ostar innehåller bara naturliga ingredienser, och mjölken hämtas från en lantbrukare i Norsholm. Sedan den här debatten drog igång har Gabi Khanu märkt av att fler kunder hittar till mejeriet. Produkterna säljs även via exempelvis REKO-ring.
– Det uppskattas av kunder att det är närproducerat och att man gör något hantverksmässigt. Här är det inga maskiner, utan produkterna görs med kärlek. Det är därför osten är ett hantverk, jag försöker hålla mig till det genuina!, säger Gabi Khanu, som ser fram emot att ta sitt mejeri ett steg framåt framöver:
– Vi har stor potential. Nu ska vi kontakta flera nätverk. Vi vill växa i Östergötland och vårt mål är att hitta flera återförsäljare.