Real Human Bodies har stoppats utomlands av myndigheter på grund av tveksamheter kring kropparnas ursprung. Men arrangören menar att kropparna donerats till forskning och utbildning. Vad säger egentligen svenska regelverk om detta?
Sveriges läkarförbund är kritiska till utställningar med riktiga människokroppar. Framförallt på grund av osäkerheten kring de avlidnas samtycke.
– Jag ifrågasätter om de här personerna varit medvetna om att de blir utställda. Har de verkligen godkänt den här exponeringen? säger Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets etikråd.
Att en utställning är en slags utbildning, som arrangören menar, håller han inte alls med om.
– Det är en slags exploatering. För mig är det alldeles onödigt att använda riktiga kroppar, avgjutningar och plastmodeller kan visa den mänskliga anatomin precis lika bra. Det här handlar om sensation.
Så skulle donerade svenska kroppar kunna hamna på en utställning? I Sverige donerar varje år åttio personer sin kropp till medicinsk utbildning och forskning vid olika universitet samt Karolinska Institutet (KI). Kaj Fried är ansvarig för Donationsverksamheten vid KI och säger att inga av kropparna skulle kunna visas på det här sättet, utan att de donerats till utbildning. "En utställning för allmänheten är naturligtvis något helt annat, och ter sig för mig som extremt tvivelaktig", skriver han och ifrågasätter om det kan utgöra ett brott mot griftefrid.
Griftefrid är den lag som i Sverige skyddar en avliden. Brott mot griftefrid begår den som obehörigen flyttar, skadar eller "skymfligen behandlar" lik eller dess aska. Brottet kan ge böter eller fängelse. Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet säger att utställningen får betraktas som en juridisk gråzon:
– Om man skänkt sin kropp till forskning och undervisning är det ett godkännande till att kroppen flyttas och används. I det här fallet kokar det ner till hur godkännandet ser ut, vad har man gått med på? Sträcker sig samtycket till själva utställningen? Det skulle kunna tolkas så, säger han.
Om det är ett brott mot griftefrid avgörs av en domstol. Då måste först en åklagare väcka åtal efter en polisanmälan. Anmäla kan vemsomhelst göra, men frågan är om en åklagare skulle väcka åtal. Dennis Martinsson är tveksam.
– Även om det utifrån ett medicinskt perspektiv är oetiskt, betyder det inte att det är juridiskt fel.