Utredningen, som ska vara klar under hösten, handlar om vad kommunen ska göra med flygplatsen långsiktigt.
– Vi har ju sagt tidigare att huvudskälet till att kommunen går in med pengar i flygplatsen, finansierar ett underskott, eller ger ett bidrag, är att reguljärflyget är väldigt viktigt för Norrköping, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Nu finns ju inget reguljärflyg. Så upprinnelsen till utredningen är att utreda olika konsekvenser. Dels vad kostar det att driva flygplatsen långsiktigt om vi inte har reguljärflyg? Vad kostar det om vi kan få nytt reguljärflyg? Vad innebär det om man skulle ha enbart så kallad nyttotrafik, alltså inte stora passagerarplan, utan privatflyg, ambulansflyg och fraktflyg?
Münchenlinjen lades ner i början av året då flygbolaget bakom den gick i konkurs.
Det och tuffa ekonomiska tider i kommunen är bakgrunden till att det kommunala moderbolaget Rådhus AB:s verkställande ledning, kommundirektör och vd Martin Andreae och Göran Lindgren, vice vd, fått i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna av olika alternativ.
De tre olika huvudalternativ som utreds är enbart nyttoflyg, enbart nyttoflyg och charter, eller reguljärt flyg, charter och nyttotrafik.
Det finns också ett fjärde alternativ, säger Stjernkvist, och det är att inte ha någon flygplats alls.
Kommunen, som är ensam ägare till Norrköpings flygplats, går varje år in med mellan 20 och 25 miljoner kronor för att täcka underskottet. Därutöver beslutade man 2017 om stöd på 43 miljoner fördelat över tre år till Münchenlinjen. Allt är inte förbrukat.
– Bakgrunden till utredningen är att vi har ett ägardirektiv i dag som säger att flygplatsen ska försöka ha reguljärflyg, det är viktigt, det är affärsflyget som mer än något annat motiverar samhällets stöd. Samtidigt så kostar ju reguljärflyget mycket, för alla flygbolag kräver stora subventioner för att flyga, säger Lars Stjernkvist.
Nu har man gjort flera försök med reguljärflyg utan att lyckas, frågan är vad det betyder för kommunens engagemang.
Charterflyget fyller en funktion för människor, men det är inte självklart att man från samhällets sida ska subventionera det så kraftigt som skett de senaste åren, säger Stjernkvist.
– När vi har underlaget är det inte bara vi, utan också andra som ska få chansen att tycka till.
Ytterst är det kommunfullmäktige som ska besluta i frågan.
