I sextio år som konstnär har Stefan Teleman, 83, Norrköping, granskat samtiden. På lördag öppnar den stora retrospektiva seperatutställningen "Allvarsamma lekar" på Konstmuseet.

– Det är väldigt hedrande, säger Stefan Teleman.

– Det är en viktig utställning för oss, säger Helena Persson, chef för Konstmuseet, och talar om en stark aktualitet.

 I "Allvarsamma lekar" berör Teleman Sveriges vapenindustri, fördelningen av makt och mediekritik.

Stefan Teleman har tillsammans med curator Helena Scragg, med avstamp i nutiden och installationen Esse et videri – att verka och att synas, som 2019 visats hos Saabs konstförening, letat sig bakåt i Telemans konstnärskap.

– Konsten är ett ganska bra mått på hur demokratin i ett land mår. Trots att det händer mycket turbulenta saker i samhället så har du varit sann ditt uppsåt som konstnär, och alltid varit väldigt orädd i ditt konstnärskap, säger Helena Scragg till Stefan Teleman.

Hon och Teleman har tillsammans velat göra en utställning som ska kännas angelägen för dagens besökare.

Stefan Teleman, ursprungligen från Kalmartrakten, utbildad i Stockholm och bosatt i Norrköping sedan 1981, tillhör den våg av samhällsengagerade konstnärer som tog plats på konstscenen under 1960- och 70-talen, under brinnande Vietnamkrig.

Krigen som följt i världen efter det, arbetslivets villkor och hur media påverkar sina läsares värderingar är teman som varit viktiga hos Teleman. 

1976 gjorde han tillsammans med Christer Themptander en utställning med utgångspunkt från tidningen Barometern, där kungafamiljen fick större utrymme än sociala orättvisor.

Verk från tidigt 2000-tal visar anonyma skaror av kostymklädda män.

Ett envist motstånd mot makten och överheten har följt Teleman genom livet, liksom ett nyfiket förhållande till materialet han arbetar med.

Den tematiskt hängda utställningen, där de äldsta verken är från 1950-talet, innehåller collage, teckningar, måleri, lekfulla mekaniska skulpturer och böcker.

Teleman var 1978 till 1987 engagerad i  bildförlaget Öppna Ögon, med målet att genom böcker göra bilder tillgängliga för en bred allmänhet.

I Konstmuseets entré visas en reproduktion av brigadmålningen "Babels torn" som Teleman utförde 1979 tillsammans med gruppen Hofbrigaden, på Moderna Museet. Gruppen kritiserade makten, miljöpolitiken och reklamen.

Hofbrigaden kan ses som en förtrupp till dagens graffitimåleri.