– Mycket av vårt jobb går ut på att prata med människor, både för att infomera och göra folk medvetna om suspekta beteenden och rörelsemönster i hamnarna och för att i samtalen kunna bilda oss en känsla för om personen verkar ha något att dölja. Att kunna läsa av människor är en stor del av vårt arbete, säger Joakim Ohlsson, gruppchef på Tullverkets verksamhet som utgår från Skavsta.
Den här eftermiddagen befinner han sig tillsammans med kollegan Jasmine Johansson i Arkösunds gästhamn utanför Norrköping. För drygt en vecka sedan skrev Folkbladet om att Tullverket under sommaren kommer att stärka kontrollerna i svenska hamnar, bland annat i ett hundratal småbåtshamnar. Exakt hur man jobbar i hamnarna i Norrköpings kommun kunde Tullverket inte uppge då, men Folkbladet har fått följa tulltjänstepersonerna Joakim Ohlsson och Jasmine Johansson i deras arbete i Arkösund under en dag i slutet av juni.
– Idag har vi styrkor på flera ställen längs kusten i Östergötland, i Valdemarsvik och Sankt Anna. Och när vi är klara här i Arkösund så förflyttar vi oss till andra hamnar i området, det finns ju ganska många hamnar häromkring, som Lindö till exempel, men också runt Söderköping kommer vi utföra kontroller, säger Joakim Ohlsson.
Med kontroller menas i praktiken att Joakim och Jasmine går omkring i hamnområdet och pratar med båtägare för att infomera om arbetet mot smuggling, men också för att bilda sig en uppfattning om personerna verkar ha något att dölja.
– Andersson som har tagit sin fritidsbåt från Västervik upp hit under semesterveckorna är oftast inte intressant för oss, även om vi aldrig kan avfärda såna typer av båtar heller. Men då är internationell båttrafik mer intressant för oss, säger Joakim Ohlsson.
– Ofta är det tydligt att det inte finns någon anledning till misstanke och då vill vi inte agera mer än att föra ett samtal. Man lär sig att känna av om personen känns stressad och orolig eller om den agerar oskyldigt, fyller Jasmine Johansson i.
I solskenet i Arkösunds hamn kommer det fram en man och vill påtala för den uniformerade tullpersonalen att han har anställda från Litauen och att det är deras litauiska registreringsskyltar som syns på hamnparkeringen.
– Tyvärr finns en del fördomar om just Litauen, påtalar mannen.
Vänligt vill mannen försäkra sig om att tullpersonalen inte är där för att de har sett de litauiska registreringsskyltarna.
– Nej, vi är i många småbåtshamnar nu i sommar för att visa att vi finns och vad vi gör. Främst är vi här för att informera båtägare, lokala företagare och folk som bor nära hamnen vad man ska hålla utkik efter och att man inte ska tveka att höra av sig till oss om man tycker något verkar annorlunda eller märkligt. Vi vill ha allmänhetens hjälp för att sätta dit smugglare helt enkelt, berättar Joakim Ohlsson för både mannen med litauiska anställda och för Folkbladet.
Mannen tackar för samtalet och får med sig en "Hjälp oss stoppa smugglingen!"-lapp innan han går tillbaka till sin båt.
– Så där kan folk komma fram, och undra vad vi gör här. Då ska vi bara vara trevliga, vi vill ju inte skapa en oro eller en misstänksamhet, säger Joakim Ohlsson.
Det där verkade ju väldigt trevligt och oskyldigt, men kan man veta att det där inte var en avväpnande metod?
– Såklart kan man aldrig vara helt säker, som du säger så kan det ha varit ett knep, men min känsla var verkligen att han inte hade något att dölja utan ville bara veta vad vi gjorde där, svarar Jasmine Johansson och vänder sig till sin kollega:
– Eller fick du en annan känsla?
– Nej, han verkade inte suspekt alls, svarar Joakim Ohlsson.
Folkbladet tar rygg på Joakim och Jasmine när de går en runda ute på bryggorna. Två tyska sällskap får finna sig i ett samtal med uniformerade tulltjänstepersoner och båda sällskapen erbjuder Tullverket att komma ombord.
– Ingen anledning till misstanke där, konstaterar Joakim och får direkt medhåll av Jasmine.
En behaglig dag för tullpersonalen i Arkösund, med trevligt bemötande från hamnfolket och utan action.
– Som en av mina gamla handledare så till mig; det här yrket är 97 procent besvikelse, man letar och letar och det är sällan man hittar något. På gott och ont, vi vill ju hitta det som gömmer sig, men det är ju också bra om vi inte hittar något, säger Joakim Ohlsson.