S-förslag: tiggare ska ut efter tre månader

Lars Stjernkvist och fem andra S-politiker vill se ett krav på anmälan av närvaro för tiggare; efter tre månader ska man ut om man inte uppfyller villkoren.

Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) är en av undertecknarna av debattartikeln om anmälningsplikt för EU-medborgare.

Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) är en av undertecknarna av debattartikeln om anmälningsplikt för EU-medborgare.

Foto: Carolina Nilsson

Norrköpings kommun2019-10-07 16:00

På söndagen publicerades en debattartikel i Aftonbladet  skriven av sex undertecknare – samtliga S-politiker från Östergötland varav en är kommunalrådet Lars Stjernkvist från Norrköping. De vill se ett krav på anmälan av närvaro för EU-medborgare för att på så vis säkerställa att den fria rörlighetens tre-månadersregel efterlevs – efter tre månader ska man ut ur landet om man inte uppfyller villkor om studier, arbete eller dylikt. Man konstaterar också att "ett parallellsamhälle har vuxit fram."

I början av augusti formulerade Lars Stjernkvist tankar om att införa ett tiggeritillstånd i Norrköpings kommun – detta i samband med att en motion i frågan från SD skulle upp till behandling. Kritiken från exempelvis SSU lät inte vänta på sig och även internt i Kvartetten växte kritik mot förslaget. När motionen kom upp på fullmäktige blev det slutligen avslag på denna motion.

I den aktuella debattartikeln står bland annat: "För att få kontroll över utvecklingen och motverka att människor lever utsatt här vill vi att Sverige, likt flera andra EU-länder, inför krav på anmälan av närvaro för EU-medborgare som kommer hit. På så sätt kan vi få kontroll över vilka som befinner sig i landet och hur länge.".

Lars Stjernkvist pekar på två saker som gör den här frågan så svår att tackla när Folkbladet pratar med honom på måndagen.

– Det ena är att de här människorna som är mest berörda lever i en gråzon som få trodde skulle finnas i Sverige, enligt reglerna om den fria rörligheten ska de vara arbetssökande men har ingen kontakt med samhället och söker ingen hjälp. Det andra är att de lever under förhållanden som jag tror att få kan föreställa sig, säger Lars Stjernkvist.

Han tror att detta är ett sätt bland flera att komma tillrätta med frågan.

– Det är väl inga som tror att vare sig Eskilstunamodellen eller anmälningsplikt löser själva grundproblemet men det vi vill komma åt är ju möjligheten att se vilka människor som finns i vårt land. Det är ju att vi inte vet det som gör att det är så svårt att hjälpa, betonar Lars Stjernkvist.

–  Det här skulle kunna vara ett sätt att etablera kontakt med Rumänien och Ungern som många av dessa människor kommer ifrån. Det finns engagerade socialpolitiker där som vill se ett slut på förtrycket av romer som det ofta handlar om och detta kan vara ett sätt att stötta den utvecklingen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!