Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, och Sophia Jarl (M), oppositionsråd, träffade både personal och anhöriga på Silverringen 56 och fick höra deras oro inför planerade neddragningar av bemanningen i demensvården.
En av äldreboendets avdelningar är en demensavdelning för 15 brukare. Effekten där skulle bli minskad bemanning med 2,6 årsarbetare.
Riskanalysen pekar på ökad stress, arbetsskador, bristande patientsäkerhet, trygghetslarm som inte besvaras i tid och uteblivna aktiviteter.
– Som det ser ut i dag är det stressigt nog. Det är knappt att vi hinner med allt vi måste göra, säger undersköterskan Mari Lehtisalo och berättar om 15 personer som måste ha hjälp med allt, och vars demenssjukdom gör dem oroliga och ibland osams med varandra.
– Vi kämpar och kämpar. När vi kommer hem är vi inte roliga, för vi är så slut. Då har man familj att ta hand om, som man inte riktigt orkar med, säger hon.
– Det är inte acceptabelt att dra ned en enda årsarbetare, säger enhetschefen Anna Pawlowska som tänker kämpa så långt hon kan.
Men det finns en gräns när hon måste fundera på att lämna sitt uppdrag, varnar hon och menar att risken är att det bara blir omvårdnad och förvaring.
– Sista veckan har vi drivit på för mer resurser till välfärden, det innebär i år 7,5 miljarder ut till landets kommuner och regioner. Orsaken till det är det ska förhindra uppsägningar och besparingar, säger Elisabeth Svantesson.
Det här innebär 73 miljoner i år till Norrköping, motsvarande 144 undersköterskor.
På riksplanet såväl som på lokalplanet har M gjort gemensam sak med V, med stöd av SD, för att pressa de styrande.
M och V med stöd av SD går på måndag fram i fullmäktige med sitt finansieringsförslag för att undvika besparingar på 42 miljoner i vård- och omsorgsnämnden, men Jarl är beredd att diskutera med andra partier om man ska använda de här pengarna istället.
I uppgörelsen på riksplanet är KD med. Jarl skulle gärna se att KD lokalt skulle stå upp för det partiledaren säger.
Gladys Ruiz och Pamela Ruiz har sin make/far på demensavdelningen.
– Vi är jätteoroliga, för vi ser ju redan nu att de går på knäna, personalen, säger de.
De är oroliga för patientsäkerheten, och vill att det ska vara mer än omvårdnad, att det ska finnas tid för aktiviteter.
– Ni är guld värda, vi ser hur ni kämpar, säger de till personalen.