På måndagen presenterade Moderaterna sina förslag inför att en rad nämnder den här veckan ska klubba sina internbudgetar för år 2020.
Vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och tekniska nämnden stod i fokus.
– I de här nämnderna hanteras en del av de frågor som varit uppe för ganska omfattande diskussioner under hösten, säger oppositionsrådet Sophia Jarl (M).
– I utbildningsnämnden är det en stor diskussion vad man skulle kunna spara på, för det finns ändå ett sparbeting där, oavsett vad Kvartetten vill hävda, på runt 60 miljoner. När det gäller vård och omsorg är den stora diskussionen om bemanningen inom demensvården.
I tekniska nämnden handlar det om vägföreningarna och om de ska få bidrag eller inte.
– Läget har inte förbättrats när det gäller ekonomin, utan snarare tvärtom. Vi ser när vi börjar gå igenom nämndernas ekonomi att det är ett stålbad att vänta. Det här är bara första delen, 2020, det kommer att bli än värre 2021 och framåt, säger Sophia Jarl.
Hon talar om att Moderaterna i sina internbudgetar i nämnderna har gjort "ganska stora yxhugg" i administration och tjänstemannaorganisation på kontoren, vilket gjort att man kunnat göra andra prioriteringar.
– Vi har gjort prioriteringar i budget så vi kan behålla bidragen till vägföreningarna, säger Filip Jakobsson i tekniska nämnden.
Men inte heller Moderaterna vill att kommunen ska ta över huvudmannaskapet.
– Nej, det klarar vi inte i det här läget, säger Filip Jakobsson.
M sparar på vinterväghållningen, vill prova partiell nedsläckning av belysning i Norrköping, släcka ned på trafikleder som Ståthögaleden nattetid, och utreda om man kan begränsa antalet färdtjänstresor.
På cykelvägar vill man ta bort saltningen, och bara ha konventionell snöröjning, plogning och sandning. Enligt Jakobsson har Kvartetten samma besparing på cykelvägarna.
Moderaterna som i vård- och omsorgsnämnden tidigare sagt nej till Kvartettens neddragning av bemanningen i demensvården har landat i att också dra ner, men inte lika mycket. M drar ner 23 miljoner kronor, mot Kvartettens 42 miljoner.
– Vi har inte kunnat se någon annan lösning, tyvärr, säger Anna Sotkasiira Wik (M).
Mia Vargö (M) i utbildningsnämnden vill ta 32 miljoner kronor från strukturpengen, som går till skolor där barnens föräldrar har en lägre utbildningsbakgrund, och lägga dem på elevpengen, grundpengen för alla skolor.