Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Apelgatan består av så kallade punkthus

En byggstil som började användas redan på 1930-talet och fortsatte ända till 1950-talet.

Ett vykort från de pampiga punkthusen längs Apelgatan, som troligen byggdes under 1950-talet.

Ett vykort från de pampiga punkthusen längs Apelgatan, som troligen byggdes under 1950-talet.

Foto: Privat

Norrköpings kommun2020-03-29 12:00

Bild från förr

På det här vykortet, från Söderköpingsbon Kjell Jonassons vykortssamling, ser vi en rad punkthus på Apelgatan.

Efter en titt i Norrköpingsrummet på Stadsbiblioteket, märker vi att inte så mycket finns skrivet om just Apelgatan. Men den nämns i alla fall i författaren Peter Kristenssons bok "Norrköpings gatunamn".

Där berättar han att Apelgatan namngavs 1942 och fick sitt namn, därför att den låg nära Taborsbergs koloniträdgårdar  och därför fick ett namn som stod i samband med koloniträdgårdens verksamhet. Aplar är ett trädsläkte, dit bland annat vanliga äppelträd hör.

Enligt wikipedia innebär ordet punkthus, att det var ett modernt bostads- eller kontorshus med koncentrerad plan och i regel endast ett trapphus, centralt beläget i byggnadens inre med lägenheterna grupperade runtom. 

Punkthuset har således markerad höjdverkan och utnyttjas normalt för höghusbyggande. Punkthusen började användas på 1930-talet och uppfördes i början i fyra till fem våningar. 

Från 1950-talet ökade byggnadshöjden till att ofta omfatta sex till tio våningar. I modern tid används punkthus ofta i förtätningsprojekt i redan utbyggda stadsdelar.

I förgrunden ser vi ett platt fält, där Hagagymnasiet byggdes och stod färdigt 1965. Så vykortet är med andra ord äldre än så.

Själv växte jag upp på Himmelstalundsgatan, en bit ifrån den här platsen, och minns jag rätt så fanns det en liten kälkbacke på den tomt där gymnasiet nu står. Och jag minns också att det fanns mycket snö på vintrarna på den tiden...

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!