Norrköpings skolhistoria går långt tillbaka i tiden. Det äldsta belägget för en skola i staden är från 1552. Den låg i kvarteret Storkyrkan där S:t Olofsskolan i dag ligger. Rektorn Claudius Bothvidi var född i Norrköping, hade studerat i Wittenberg i Tyskland och där tagit en magisterexamen 1551. Skolan var på den tiden inte större än att rektorn ensam skötte all undervisning. År 1596 anställdes en lärare och i början av 1600-talet ytterligare en.
År 1635 sändes den då 10-årige sedermera fältmarskalken och generalguvernören Erik Dahlbergh till Norrköping ”varest en god skola var” och undervisades där under ett år. Skolan i Norrköping var en av Linköpings stifts tre trivialskolor medan den högre utbildningen i form av gymnasium enbart fanns i Linköping.
Om denna äldsta skola ”vet man ej något att berätta” konstaterade Norrköpingshistorikern Hans Olof Sundelius i boken Norrköpings minne från 1798. Skolbyggnaden tillsammans med alla dess böcker och arkivhandlingar förstördes när ryssarna brände staden 1719.
Trivialskolan återupptog undervisningen 1720 i S:t Johannes kyrka som också var svårt eldhärjad. Så småningom byggdes ett nytt skolhus på den gamla tomten. Det var dock en tämligen primitiv träbyggnad som krävde mycket lappande och lagande under resten av århundradet för att hållas i dugligt skick.
År 1801 invigdes en ny skola i sten med fyra klassrum och en samlingssal tillsammans med bostäder för skolans rektor samt komministern och klockaren i S:t Olai. På platsen ligger i dag S:t Olofskolan, som Carl Bergsten ritade med inspiration av wienerjugend. Den invigdes 1908 och hade skoladministration, skolbibliotek, specialundervisning och andra funktioner som skulle betjäna de andra skolorna. Både dess arkitektur och funktion väckte beundran.
Enligt 1842 års folkskolestadga skulle det i varje stadsförsamling och socken finnas en skola med en godkänd lärare. I Norrköping fanns redan en lång rad privata skolor, bland annat Swartziska friskolan (grundad 1772 av snusfabrikören Petter Swartz), skolan vid Mobergska flickbarnhuset och Ebersteinska söndags- och aftonskolan. Norrköpings stad hade dessutom i början av 1800-talet inrättat Södra fattigskolan (för pojkar) och Norra fattigskolan (för flickor).
Stadens skolstyrelse beslutade att den nya folkskolan skulle starta 1846. Lokaler med plats för två klassrum hyrdes i Rikssalshuset vid korsningen Drottninggatan–Trädgårdgatan. Bara barn vars föräldrar inte kunde betala i de privata skolorna skulle tas emot. Flickorna skulle dessutom redan kunna läsa obehindrat. Sammanlagt 55 pojkar och 40 flickor antogs. De förra undervisades av folkskolläraren Fredrik A Forsberg och de senare av änkan Anna Sofia Lindblom som hade viss lärarerfarenhet.
Den kraftiga befolkningsökningen i Norrköping gjorde att antalet skolklasser växte och det behövdes snart både nya skolhus och fler lärare. År 1861 byggdes stadens första folkskolebyggnad: Norra skolhuset (Berzeliusskolan) vid Plankgatan. Det följdes av Västra skolhuset (De Geerskolan) vid Södra Promenaden 1863 och Nya skolhuset (Hedvigsskolan) vid Norra Promenaden 1866.
Under resten av seklet byggdes nya skolhus i raskt takt så att folkskolorna kom att ligga som ett pärlband utmed stadens promenader: Matteusskolan, Karl Johansskolan, Oskarsskolan, Gustaf Adolfskolan och Kristinaskolan. I början av 1900-talet tillkom privata Norra flickläroverket (Pihlska skolan) och Östra flickläroverket vid Östra Promenaden. Vid sekelskiftet gick 4 000 elever i stadens folkskolor. Norrköpings skolväsende stod på höjden av vad landet kunde uppvisa, enligt en rapport från den statliga skolinspektören.
Parallellt med folkskolereformen hade trivialskolorna uppgraderats till läroverk och lägre lärdomsskolor. Skolan vid S:t Olai kyrka blev Lägre Elementarläroverk 1857 men fick fem år senare status som ”fullständigt läroverk”. År 1868 invigdes en helt ny läroverksbyggnad efter ritning av stadsarkitekten Carl Theodor Malm. ”Det nya hus som från sin luftiga höjd så majestätiskt inbjuder till delaktighet i bildningens skatter”, som rektor Herman Aspling uttryckte det i invigningstalet. Då begreppet allmänna läroverk infördes ändrades namnet till Norrköpings högre allmänna läroverk och när de statliga läroverken på 1960-talet gjordes om till kommunala gymnasiekolor blev det nya namnet De Geerskolan (från 1994 De Geergymnasiet).