Regionfullmäktiges 101 folkvalda politiker samlades på tisdagen i Linköping för att under två dagar besluta om "strategisk inriktning och finansplan för åren 2019-2021." Det fanns en ovanlig spänning i luften när den nyvalde ordföranden Mattias Geving (S) från Valdemarsvik klubbade igång mötet. Jag var där.
"Det är ett unikt läge i fullmäktige", sa oppositionsledaren Marie Morell (M) i debatten. Dels är majoritetsläget oklart. De fyra partier som styr - S, MP, C och L - har inte majoritet och vänsterpartiets gruppledare Emil Broberg har låtit förstå att V möjligen kan tänka sig att rösta med M och KD: s förslag till finansplan. Vilket skulle riskera att störta de styrande i backen redan i den första tunga voteringen genom att SD förväntas gå med M och KD. En annan smått unik sak är att ekonomin kommer att generera ett stort underskott när allt kommer till allt.
Morell påminde om att senaste gången ekonomin visade underskott. Det var 2002-2003. "Ni minns väl vad som hände sedan?", frågade Morell retoriskt. S har nog inte glömt. Hårda besparingskrav riktades mot Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Vrinnevipartiet gick ihop med de borgerliga och skickade ut S i opposition i åtta år.
Det finns en hel del problem att hugga tag i för de nyvalda i regionen. Vilket Anders Senestad (M) från Söderköping tydligt visade när han som ordförande i revisionen i regionen inledde mötet med att konstatera att det ekonomiska resultatet i regionen inte är förenligt med vare sig lagarna eller med kraven på god redovisningssed. Sjukvården väntas gå med ungefär en halv miljard kronor i underskott 2018. Genom kapitalförvaltningen och ett antal bokföringstekniska åtgärder så landar det samlade underskottet på runt 160 miljoner kronor. Den styrande minoriteten räknar också i sin finansplan för kommande år med fortsatta underskott.
Kaisa Karro (S) är Regionstyrelsens ordförande. Hon strödde ut öppna händer och inviter i sitt huvudanförande i debatten. Hon bjöd in "alla partier" till PLG - den politiska ledningsgruppen - för att jämka samman de olika partiernas synpunkter om ekonomi och verksamhet. Marie Morell föreföll att vara intresserad av det slags "samstyre" som Kaisa Karro i praktiken erbjöd. För att testa graden av allvar hos Kaisa Karros samarbetsiver så lämnade Morell ett tilläggsförslag med hela innehållet i M och KD: s finansplan som hon ville ha stöd för utifall hennes eget förslag skulle falla.
Fullmäktigedebattens elegant var Emil Broberg (V). Vältalig, välklädd, påläst, jämlik, rolig och balanserad argumenterade han för att skatten behöver höjas med 60 öre i regionen och för effektiviseringar i verksamheten.
När voteringen om vilken finansplan som skulle antas närmade sig så tog det fart på allvar. Emil Broberg (V) satte sprutt på anrättningen genom att meddela att V i slutvoteringen skulle rösta på M: s och KD: s finansplan. Vilket skulle ha inneburit att den styrande koalitionen med Kaisa Karro i spetsen skulle ha förlorat. Efter intensivt palaver under en kort paus begärde Kaisa Karro ordet och yrkade bifall till Marie Morells tilläggsförslag. Vilket sedan alla - inklusive SD: s gruppledare Darko Mamkovic men exklusive Emil Broberg - också yrkade bifall till. Sedan röstade S, MP, C och L med Vänstern i en förberedande votering vilket innebar att M och KD slogs ut och att Emil Brobergs finansplan ställdes mot Kaisa Karros förslag i slutvoteringen. Då förlorade V eftersom M och KD inte röstade på vänsterpartiets förslag.
Emil Brobergs försök att bli vågmästare misslyckades således. I stället fick regionen en samlingsregering där alla partier står bakom det huvudsakliga politiska innehållet i finansplanen för åren fram till 2021.