När personal på Ektorpsringens fritidshem fick frågan om de ville vara med i projektet vad var det ingen tvekan. Drygt tre år senare kan personalen se klara förbättringar i verksamheten.
– Vi hade plockat ut målen för fritidshemmen från läroplanen. Men det var svårt för barnen att förstå, så vi bröt ned det i ännu mindre delar, till kärnor, där barnen exempelvis fick diskutera vad respekt betyder, förklarar Emelie Månsson på Ektorpsringens fritidshem om "äppelmålen" som är en del av det fritidshemmet tagit fram inom projektet.
Kollegan Lena Karlsson fortsätter:
–En del av observationerna vi gjorde visade att barnen inte var så delaktiga. Vi valde därför att fokusera på leken, på hur, var, när och med vem de leker. Det känns som det slagit väl ut, säger hon.
Nu är tanken att arbetet med att utveckla verksamheten ska fortsätta. För det är just det som är målet med den så kallade "aktionsforskningen", där verksamheterna står för arbetet, och projektledarna, i det här fallet Anna Liisa Närvänen och Helene Elvstrand vid Linköpings universitet respektive Linnéuniversitetet, ska observera och vara med i gruppreflektionssamtal.
– Tanken är att det är verksamheterna som säger vad de vill göra eller förändra. Med stöd av oss, säger Anna Liisa Närvänen.
Folkparksskolans och Svärtingehus fritidshem har också deltagit i studien, som startade 2013. Nu ska forskarna sammanställa resultatet, som bland annat spridits till övriga Sverige, Norden och världen genom olika seminarier och artiklar i magasin.
– Så det som ni gjort och gör sprids ut i hela världen! säger Anna Liisa Närvänen.
I veckan presenterades projektet och forskarna berättade hur arbetet gått till: från att visioner diskuterats, till vilka möjligheter och hinder som finns, till konkreta handlingsplaner. Alla fritidshem har jobbat efter sin plan och forskarna har varit med på möten och även observerat och intervjuat barn. Något som är ovanligt.
– Det finns lite forskning om när fritidshemmen kom in i skolan i slutet av 80-talet. Men väldigt lite om barns perspektiv på fritidshem. Därför har vi tyckt att det är viktigt att även prata med barnen och de flesta säger att de är nöjda med sitt fritidshem, säger Helene Elvstrand.
Det finns dock förbättringsområden. Bland annat oroas hon över att fritidshemmet ska skolifieras för mycket. Dessutom ser hon utmaningar i själva organisationen kring fritidshemmen.
– Det är en väldigt rörlig verksamhet där mycket ändras. Grupper skärs och det är personalomsättning. Då är det svårt att driva utvecklingsarbete.
Kommunalråd Olle Johansson (S) fanns på plats och han lovade att uppmärksamma kommunen på att fritidspedagoger och förskollärare skiljts åt i den lönesatsning som gjorts på den sistnämnda kategorin.
– Ni visar att ni gör ett arbete som är enormt givande för våra barn. Lönemässigt är det ett problem att vi gjort det här misstaget att skilja de här yrkeskategorierna åt, säger han.
Barn- och ungdomschef Birgitta Olsson berättade att det ligger ett skarpt förslag inne om att besluta om att ett antal dagar per år ska avsättas till planeringsdagar för fritidspersonal.