Krönika Det har varit höstlov eller som det nu anses heta läslov. De supertrötta eleverna ska förmås att läsa.

Många vuxna läser aldrig böcker men de som läser gör det troligen av lust eller intresse. Om det nu är viktigt att barn läser så borde man kanske fundera på hur man skapar läslust.

Min första läsupplevelse var nog när jag läste Tintin. Jag minns att det var roligt och att jag fann mig skratta åt skrivna ord. Dessförinnan var det pappas läsning som fångade mig. Ingen kunde läsa som han vilket kanske berodde på att han uppskattade det vi läste lika mycket som jag. ”Ska vi ta ett kapitel till” kunde han förhoppningsfullt fråga. Om jag sedan somnade ifrån var det ett tryggt sätt att somna. Många vuxna läser troligen bara de böcker de läser för sina barn.

Pedagoger behöver läsa en hel del för att hänga med i utveckling och forskning. Många läser ändå inte. Det produceras en oerhörd mängd text som i mycket liten omfattning blir läst än mindre begrundad, funderad på. Det tycks mig alltså som att många vuxna inte är regelbundna läsare även om de under hela sin skoltid uppmanats att läsa. Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka.

Som jag minns det ville skolan att jag skulle läsa. Det fanns ett antal böcker som man verkligen behövde läsa precis som det fanns tonsättare man absolut borde känna till och helst uppskatta. Liksom ”för att”. I mitt hem fanns inga fyllda bokhyllor, min ensamstående far hade liksom inte heller tid att läsa. Han behövde inte fylla sin vardag med utmanande texter då vardagen i sig var en utmaning. Däremot lånade far böcker till min farfar när han levde men då handlade det om ett flöde av deckare, gärna ”hårdkokta” vilket passade farfars smak. Det slår mig att min uppväxts bokhyllor inte innehöll böcker utan prydnadsföremål och foton på diverse släktingar. Jag var tonåring när jag hos en vän häpnades över en enorm bokhylla med böcker. Möjligen funderade jag på vem som tvingat de stackars människorna att läsa så mycket i samma stund som det gick upp för mig att de valt att läsa av lust och intresse.

Så varför är det viktigt att läsa böcker? Handlar det om att det är ett sätt att lära sig språk, ett sätt att få kunskap, att få perspektiv på sitt liv, få tillgång till nya tankar eller kanske allt detta? Därtill, förmodligen, ren underhållning vilket inte bör ringaktas. Ibland är barns intresse riktat åt annat håll och andra saker än vi vuxna önskar. Vi tror oss veta vad som är viktigt men om vi vill ändra barns fokus och intresse får vi se upp så att vi inte tappar deras intresse på vägen. För utan lust och intresse blir det lätt pannkaka av alltihop.

Intresse och lust är ju som bekant en oerhörd drivkraft. Vi människor kan uträtta stora saker och klara stora strapatser utifrån lust och intresse. Allt som blir till på det sättet är ju såklart inte av godo men man bör ändå förstå kraften.

Den fyllda bokhyllan hos min vän tände ett intresse i mig. Det fanns något mer än det jag kände till och det fanns tankar jag inte tidigare mött. Jag började läsa dikter och annat än deckare. Vägen till musikintresse gick inte via de stora tonsättarna skolan villa ha oss att lyssna uppskattande till. Det intresset växte utifrån lust och toner som rörde vid mitt hjärta.

Tillgång är ändå en viktig sak. Tillgång till annat än det reklamen ständigt pekar på som betydelsefullt och vägen till lycka. Våra barn är mer utsatta av detta än någonsin. Dessutom handlar mycket om yta och att se rätt ut på snygga selfies. Så låt våra skolor sprudla av skapande och kultur. Ta in spännande föreläsare, teatergrupper och musikanter. Vi är många stackare som fortfarande minns när vi fick spela Swedenhielms. Något annorlunda, en liten smak av något.

Nu fick jag lust att läsa något riktigt bra. Något som förflyttar mina tankar en liten bit. Vilken fin känsla ändå att fortfarande ha lust. Frågan är ju då, hur får man den lusten. En sak är helt säker, den kan inte framtvingas!