Men det har tagit tid att komma så långt. Löjligt lång tid, kan man med rätta tycka.

I en stundtals orolig och politisk svajig omvärld har även fotbollen fått uppleva den trista baksidan av människors intolerans och förakt för andra etniciteter eller oliktänkande.

Det har skett förr och det händer nu. Ingenting nytt under solen.

Bara under den senaste veckan har vi läst om och via tevebilder fått bevittna öppen rasism på bulgariska fotbollsläktare i huvudstaden Sofia, sammandrabbningar och manifestationer på och runt Stade de France i Paris där turkiska fotbollsstjärnor tydligt och med illa dold stolthet visade sitt stöd för landets militära invasion av norra Syrien.

Men har fotbollens avarter växt sig starkare eller handlar det egentligen om att nationsförbund, Uefa och Fifa till slut valt att göra tydligare markeringar och sätta ned skruvdobbarna en gång för alla?

Jag tror på det senare.

Uefa (det europeiska förbundet) och Fifa (hela världens fotbollsförbund) tillåter som bekant inte politiska budskap i samband med matcher. Under VM i Ryssland förra sommaren straffades Schweiz-duon Granit Xhaka och Xherdan Shaqiri efter att ha gjort den ”albanska örnen” under matchen mot antagonisten Serbien.

När bulgariska fotbollshuliganer spydde glåpord och apljud över engelska spelare tidigare i veckan avbröts matchen, inte bara en gång utan två. Någon läktarsektion tömdes på folk och bulgariska förbundet har garanterat svidande efterräkningar att vänta. Häromdagen tvingades ordföranden Borislav Mihajlov avgå och polisutredningar pågår. Under onsdagen greps fyra huliganer, misstänkta för rasism mot mörkhyade spelare i det engelska motståndarlaget.

Gemensamma nämnaren är att ansvar ska utkrävas och att ingen ska kunna skylla på gäng av missanpassade individer som helt enkelt inte kan uppträda som folk på läktarna.

Varje land tvingas städa framför sin egen dött. Den som slarvar straffas enligt fotbollens eget regelverk.

Så sent som i förrgår tvingades Rumänien spela sin match mot Norge inför "tomma läktare" (nåja, arenan fylldes upp med 30 000 barn i stället, men ändå) och nu finns det farhågor att Sveriges nästa match i EM-kvalet, mot just Rumänien i Bukarest, ska störas av publik på plats.

De svenska spelarna har emellertid gjort klart att det är nolltolerans som gäller, att man är beredda att genast lämna planen om spelare kränks och ett tydligt ställningstagande är nog det enda som biter på de här sorgliga individerna som under alla år kunnat härja tämligen fritt på internationella arenorna.

De allra flesta av oss vill trots allt uppleva idrott live, utan störande inslag från hatande rötägg.

Nästa års EM-slutspel kan bli en sådan fest – med svenskt deltagande.

Efter tisdagens kryssmatcher mellan Spanien–Sverige och Rumänien–Norge ser det minst sagt ljust ut för blågult deltagande och lite extra roligt är det såklart att se Klockaretorpets stolthet Kristoffer Olsson briljera i Janne Anderssons landslagselva. 24-åringen tokhyllades efter insatsen mot de spelskickliga och tekniska spanjorerna och nu väntar vi bara på att kompisen från IFK Norrköpings ungdomslag, Muamer Tankovic, också ska få sitt genombrott på internationell nivå.

"Koffe" och "Mujo" (nu i Hammarby) som kamperade tillsammans i det svenska p15-landslaget och skuggat varandra genom samtliga ungdomslandslag upp till den allra högsta nivån. Ett faktum som rimligtvis borde få IFK:s duktiga ungdomstränare att stolt sträcka på sig lite extra.