Många erfarna poliser i Norrköping har hoppat av den senaste tiden vilket även påverkar åklagarkammaren i stor utsträckning.
– I Norrköping har vi alltid haft en förhållandevis grov brottslighet som kräver erfarenhet och en tuffhet när det gäller att utreda brott. Och om man då tappar flera erfarna poliser samtidigt så blir bördan desto tyngre att bära för de få som är kvar, säger Angervåg.
Det är det som har hänt i Norrköping.
– Många duktiga utredare har slutat vilket gjort att vi inte har mäktat med att jobba parallellt med flera stora, grova brottsutredningar.
Även om de nya och unga poliserna är ambitiösa och tillför nytt frisk blod och ett nytt synsätt som också är viktigt, enligt chefsåklagaren, så måste det finnas en mix av poliser. De erfarna lär upp de yngre och så vidare.
Folkbladet har pratat med missnöjda poliser som funderar på att lämna yrket men de vill inte berätta vad de känner i media. En av orsakerna: De har fått tillsägelse att inte prata öppet med journalister. Torsten Angervåg är medveten om det här:
– Jag blir beklämd av att höra att stora, starka poliser inte vågar prata med media. Det är ett jätteproblem.
Vad det beror på har han svårt att säga på ett enkelt sätt men konstaterar att det inte är lika högt i tak inom polisen idag som det var förr.
– Man är rädd att det man säger ska få negativa konsekvenser på ens lön eller karriär, säger Torsten Angervåg.
Den här typen av samarbetsproblem kan till och med leda till åtal, visar det färska exemplet där polisområdeschefen i Västmanland Lena Tysk nyligen åtalades för ofredande sedan hon ska ha hotat och skrikit: ”Du får aldrig mer tala med pressen” åt en lokalpolisområdeschef i Sala, som öppet hade kritiserat polisens omorganisation.
– Det här är ett extremt exempel som man hoppas är undantag, säger Torsten Angervåg.
Polisen runtom i Sverige har idag, enligt Torsten Angervåg, en mycket pressad och stressad situation där cheferna är hårt ansatta för att de måste visa upp positiva resultat.
– Och då är risken stor att man inte stannar upp, lyssnar och har en dialog med sina medarbetare om vilka behov man har och vilka problem som finns. Man är inte heller lyhörd på att hitta alternativa lösningar, menar Torsten Angervåg.
Polisens omorganisation till en nationell myndighet har krävt hårda och tuffa beslut för polischeferna.
– Och då krävs det också att man fattar beslut så att alla följer en tydlig linje. Baksidan med den likformigheten och den centrala hårda styrning är att olika behov och förutsättningar lokalt inte kan tillgodoses på samma sätt som man försökte att göra tidigare, säger Angervåg.
Polisens problem spiller även över på åklagarna.
– För några år sedan kunde vi koncentrera oss på de mer komplicerade utredningarna som kräver mer löpande juridiska beslut. Idag måste vi avsätta allt mer tid och kraft på utredningar som tidigare var mer självgående.
Orsak: De erfarna utredarna, som kan leda förundersökningarna framåt, är idag alldeles för få.
– De nya poliserna är mer beroende av ständig åklagarkontakt. Så även om förundersökningarna har minskat så kräver dessa ökade åklagarresurser, säger Angervåg.
Så även åklagarna i Norrköping har det sista åren haft det riktigt tufft.
– Även mina duktiga åklagare funderar nu på att byta jobb.
Räddningen hittills har varit de lojala medarbetarna som brinner för sitt yrke och som kavlar upp ärmarna.
– Det kan man göra under en tid men det håller inte i längden, säger Torsten Angervåg.