"Walle" har inte glömt

För ett drygt år sedan var den förre TV-puckaren en av IFK:s hetaste spelare, färsk landslagsdebutant och en av de mest givna i Olle Nordins allsvenska startelva.
- Nu undrar folk vart man tagit vägen, medger "Walle".
- Men så himla länge har jag faktiskt inte varit skadad.
Han försvann i början av höstsäsongen, fick 80 kg mittback över sig - IFK Göteborgs Fredric Karlsson - och sträckte ett inre sidoledband i högra knät.
Det var 9 september.

Gick på tabletter
Han spelade inte en enda minut mer i allsvenskan under säsongen 2000.
- Var såpass fräsch att jag kunde spelat mot Örebro i sista omgången, men det fanns ingen anledning att ta risker i en betydelselös match, poängterar han.
2001 har förstörts av en trasig vänsterljumske.
- De senaste matcherna jag spelade var på lägret i La Manga för en månad sedan, men redan efter första träningen där nere kände jag att någonting inte stämde. Då fick jag äta voltaren-tabletter, det misstänktes en överansträngning, som skulle hindra att en inflammation uppstod. De hjälpte, men så fort jag slutade käka tabletter kom smärtan tillbaka. Då bestämdes att jag skulle vila till jag blev helt frisk.
En röntgenundersökning avslöjade också att en bit av bäckenbenet slipats av (!) på grund av skadan.
- Tydligen inte alls ovanligt vid den här typen av skada, men inte så allvarligt som det låter. Läkarna brukar visst inte berätta, patienterna kan bli skärrade av beskedet...

Tillbaka i måndags
I måndags var Jonas så tillbaka i kollektivträningen igen.
- Har fått sex pass totalt i benen, vara fyra rena fotbollspass, och jag har kört för fullt utan att få problem. Vad som fattas är matchträning, B-lagsmatchen i tisdags kom för tidigt för min del.
- Men samtidigt har jag inte varit borta helt, har kunnat löpträna i någon form hela tiden under frånvaron. Jag missade ju inte heller uppbyggnadsträningen i vintras så kondition och styrka finns förhoppningsvis, poängterar "Walle".

Var passar han in?
Frågan är hur tränaren Tor-Arne Fredheim vill använda sin tuffing.
Under Olle Nordins tid tog Jonas Wallerstedt klivet upp från mittfältet till en plats i tvåmannaanfallet.
Numer är spelsystemet 4-3-3.
- Så stora förändringar har det inte inneburit. Men vi blir mer offensiva, inte lika fastlåsta som i ett 4-4-2, när vi flyttar fram positionerna. Vi försökte ju samma sak under Olles tid, men då tränade vi aldrig in systemet och därför fungerade det inte.
- Det känns som om 4-3-3 kan vara lite mer flexibelt och framförallt kan det passa oss mot lag som på papperet kan vara sämre än vi, så har det i alla fall sett ut på försäsongen. Mot bättre lag kanske vi får backa hemåt och förvandla stilen till 4-5-1, funderar "Walle" som själv säger att han inte vet var han bäst passar in.
Han konkurrerar både om en plats i tremannakedjan, i första med Mattias Flodström om den centrala anfallsrollen, och med de två offensiva innermittfältarna.
- Konkurrensen i truppen har blivit hårdare än på flera år på alla platser, jag ser mig långt från given någonstans. Men trivs när jag får chansen att komma in i boxen för att skapa målchanser. En offensiv mittfältsroll kan passa mig, medger "Walle".
Om målkänslan finns kvar för IFK-truppens främste målskytt (22 mål på 88 allsvenska fighter) återstår att se.
Hans senaste fullträff kom mot BK Häcken 31 augusti förra året när han kvitterade till 4-4 på Rambergsvallen i en av fjolårets häftigaste upphämtningar.

"Parken" på väg bli grön
De skönaste i fjol var de båda målen på Mattias Asper i AIK inför drygt 12.000 på "Parken". IFK vann mot upphaussade "Gnaget", 3-0, i 2000 års stora föreställning på hemmaplan.
- Att vinna hemma mot stockholms-lagen är alltid speciellt, eftersom de alltid har många supporters på plats. Att slå AIK med 3-0 kändes inte fel. Segern mot Hammarby hösten före, (Thomas) Olsson nickade in 3-2 i slutminuterna är en annan match att minnas. Givetvis ska det bli häftigt att möta AIK nu när Olle tagit över, säger Jonas Wallerstedt.

Hänsyn till planerna
Han är inte helt förvånad över att storlagen haft en tung inledning av allsvenskan.
- Det brukar vara så på våren. Men man måste ta hänsyn till de dåliga planerna. Kanske inte syns från läktaren, men när man väl kommer ut förstår man hur illa det kan vara. "Parken" är i alla fall på väg att bli lite grön, säger Jonas och hoppas på att mattan är i speldugligt skick i morgon.

Information till våra läsare

"Walle" har inte glömt