Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vitt skilda bud om läget i Norrköping

NORRKÖPING
Är det illa ställt i Norrköping, med hög sjukfrånvaro och stressigt värre i verksamheterna - på grund av socialdemokraternas politik?
Eller pekar (nästan) alla kurvor åt rätt håll - tack vare den socialdemokratiska politiken?
Ja, det beror ju lite på vem man frågar. Framgick det senast i kommunfullmäktige igår kväll.

Norrköping2002-04-26 00:00
I den allmänna debatten, när kommunens årsredovisning för 2001 lades fram, slog kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson an en positiv ton. Trots att han tvingades flika in de dystra nyheterna om Solectrons nedläggning.
- Men det är viktigt, att vi har tagit lärdom av vad som hänt tidigare. Vi står mycket bättre rustade nu än när Ericsson lade ner.
Enligt Ottosson har trenden vänt och kurvorna pekar uppåt. Invånarantalet ökar, det byggs, Norrköping är på väg att bli ett logistiskt centrum, Campus växer till, kommunens ekonomi är i balans.

<b>Största allvar</b>
Att långtidssjukskrivningarna ökar måste man som arbetsgivare "ta på största allvar". Den ökningen gäller dock inte bara Norrköping utan är en allmän trend, sa Ottosson och pekade på olika åtgärder som är igång: En åtgärdsplan ska tas, personal utbildas, det satsas på företagshälsovård.
Andra partier, med moderaternas Jörgen Rundgren (m) i spetsen, tryckte desto mera på de allt fler sjuka bland kommunens anställda. Fördubblingen i sjukfrånvaron sedan 1999 är, menade han, "en verklig varningsklocka".
- Det är risk att vi går in i en ond spiral, om vi inte redan är inne i den. Det är så dags att Ottosson pratar om allt man tänker göra framöver. Helt klart har det man gjort hittills gett mycket dåligt resultat.
Lotta Andersson (v) tyckte den ökade sjukfrånvaron var "förödande". Att ekonomin kom i balans till slut berodde på några engångshändelser, läget är inte alls lika bra som det kan se ut i bokslutet.

<b>Hur länge?</b>
Liksom även andra tog Sverker Wadstein (fp) upp vad han kallade "flykten från kommunen", inte minst då bland anställda vid socialförvaltningen. Lars Karlsson (s) förnekade att det skulle röra sig om någon flykt. Lönerna är inte lägre i Norrköping än i "jämförbara kommuner". (Däremot är de tydligen högre i bla Finspång, Söderköping och Valdemarsvik.)
Kommunens revisorer lade fram sin rapport, där kommunen fick helt godkänt. Vissa synpunkter fanns dock. Så tex kan inte årets budget sägas vara någon riktig "verklighetsbudget".
- Har kommunen verkligen råd med såpass mycket verksamheter, som inte är nödvändiga? frågade kommunrevisionens ordförande Sven Andersson. Har skola och vård fått de resurser som de behöver?

<b>Spårväg Ensjön?</b>
Diskussionen hade särskild inriktning på kollektivtrafiken. Nämndens ordförande Maud Ohlén och kollektivtrafikenhetens chef Roland Leonardsson informerade.
Det blev ett antal frågor om de 500.000 kr till förstudie av spårväg till Ensjön, som fullmäktige beslöt om förra våren. Den frågan försvann någonstans i budgethanteringen. Det undrades var och hur, och Mattias Ottosson kunde redovisa, att han i varje fall pratat med vänsterpartiet om saken.
- Så var det med respekten för vad fullmäktige beslutat, sa Bengt Cete (mp). Det är allvarligt, och jag förutsätter att kommunstyrelsen snart kommer tillbaka till fullmäktige med frågan.
Mattias Ottosson instämde sedan något senare i ett yrkande från Lotta Andersson (v) om att de 500.000 skulle tas in i tilläggsbudgeten för i år, så man fick ta ställning till dem där.
Det blev en del resonemang om spårvägen, där tyngdpunkterna låg lite olika även om ingen talade för att den skulle avvecklas.
- Men när man utreder saken bör man också ta med, vad en satsning på bussar som drivs med alternativt bränsle skulle kosta, sa Lars Lindqvist (c).

<b>Högre driftskostnader</b>
- Även om det utgår statsbidrag till utbyggnad av spårväg så står vi där sedan med driftskostnaderna. Och de är ju betydligt högre för spårväg än för buss.
Medan däremot Cecilia Ambjörn uttryckte sig mer positivt om spårväg. Men tyckte att frågan, trots allt positivt som sägs, hela tiden tycks försvinna i något slags stort svart hål. Hon efterlyste snar projektering, så man kan komma igång med att söka statsbidragen som finns.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om