Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vissa läser med öronen

Alla kan läsa men en del läser med öronen. Med bland annat dessa ord inleddes dyslexiveckan på biblioteket. Med ny teknik kan man låna sina talböcker från biblioteket hemifrån, via datorn. Det finns 80 000 titlar att välja mellan.

Pippi (Gudbjörg Gudjonsdottir Holm) visade sitt hjälpmedel - audiofonen för sin kollega Annette Kennryd på Skoldatateket.

Pippi (Gudbjörg Gudjonsdottir Holm) visade sitt hjälpmedel - audiofonen för sin kollega Annette Kennryd på Skoldatateket.

Foto: Kjellberg Anita

NORRKÖPING2010-10-05 08:10
Det var Pippi Långstrump (gestaltad av Gudbjörg Gudjonsdottir Holm) som kom infarande på stadsbiblioteket med sin väska, inte full med guldpengar, utan med löv. Hon kom i samspråk med kommunalrådet Lars Stjernkvist om läsning och om vilka hjälpmedel som finns, om man har läs- och skrivsvårigheter. Pippi provade audiofonen, ett verktyg som gör att läraren kan prata direkt med eleven, och som gör samtalet tydligt. Skrivknuten hotas
- Många av oss som har dyslexi har svårt att höra skillnad på olika ljud. Till exempel låter orden trio och treo likadant för oss, berättade Britt-Marie Gustafsson. Hon är ordförande i lokalavdelningen för Dyslexiförbundet i Norrköping.Hon berättade att det i genomsnitt finns två elever i varje skolklass som har läs- och skrivsvårigheter, och att det fortfarande förekommer att elever går genom hela skolan utan att få hjälp, vilket gör att de varken kan läsa eller skriva, när de slutar grundskolan. - Jag fick en fråga från en förälder, som undrade om hennes barn, som har läs- och skrivsvårigheter, hade rätt att få hjälp med engelskan också. Människor med de här svårigheterna måste få veta vilka möjligheter och vilka hjälpmedel som finns att tillgå, konstaterade Britt-Marie Gustafsson.Därför finns Skrivknuten, som är Dyslexiförbundets informationsverksamhet, men som nu hotas av nedläggning, då det statliga bidraget till verksamheten har halverats. Dyslexiförbundet driver nu en kampanj för Skrivknutens överlevnad och en namninsamling pågår. Digitala läspennor
På plats på biblioteket finns också Skoldatateket under veckan. Det är kommunens elevstöd, som bland annat ger skolpersonal möjlighet att prova alternativa verktyg, som det dataprogram som gör att användaren kan få allting uppläst, både det som finns på nätet och det som han/hon har skrivit på sin dator.På torsdag på kvällstid, på biblioteket, visar personal från Skoldatateket vilka hjälpmedel som man kan använda, om man har läs- och skrivsvårigheter. Med ett fickminne kan man till exempel göra muntliga anteckningar och spela in samtal. Digitala läspennor används för att få ord upplästa, förklarade eller översatta från ett annat språk. Med en daisyspelare kan man lyssna på talböcker och taltidningar och bland annat sätta bokmärken och söka bland sidorna.
Talböcker lånas ut av biblioteken och får bara lånas av personer med någon form av funktionsnedsättning, som ger läshinder.Skolverket konstaterar i en utredning att mellan 6 och 8 procent av eleverna i grundskolan har stora läs- och skrivsvårigheter. Tester visar att 4-5 procent av befolkningen har dyslexi. Det finns ungefär 400 000 personer med dyslexi i Sverige.
Källa: www.dyslexiforbundet.se
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om