Vinterkräksjukan slår till hårdare
Det råder delade meningar kring om vinterkräksjukan nått Östergötland eller inte. Vinterkräksjukan har redan brutit ut men det värsta väntas komma senare i vinter, tror sjukvårdsupplysningen i Östergötland.
Vinterkräksjukan kommer att drabba många i vinter. Än har den inte slagit till med full kraft. Det kommer att bli värre. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Drabbas man av vinterkräksjukan blir man sjuk fortare och i allvarligare fall kan vätskeersättning behövas för att bli frisk. Kjell Olof Hedlund är chef för mikrobiologi på smittskyddsinstitutet i Stockholm och han skiljer inte på maginfluensa och vinterkräksjuka. - Det är egentligen samma sak, alla dessa begrepp för att beskriva magsjuka är ett virus som efter ett par dagar går över av sig självt. När man idag kallar magsjuka för vinterkräksjuka menar syftar man främst på dessa utbrott av sjukdomen som brukar komma i vinter och drabba många, säger Kjell Olof Hedlund till Folkbladet. Många är oroliga
Idag drabbas vården hårdare av dessa utbrottsperioder på grund av att många är rädda och oroliga eftersom vinterkräksjukan utmålats att vara något värre än vad det egentligen är. - Så länge man gör sitt bästa för att hålla sig ren och inte äta dålig mat brukar de flesta klara sig bra, säger både sjukvårdsupplysningen och Kjell Olof Hedlund från smittskyddsinstitutet.
Vinterkräksjukan orsakas av flera olika smittsamma virus som går under namnet calicivirus. Smittar via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkningar kan smitta), via dricksvatten, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet. Viruset har vid utbrott visat sig vara synnerligen smittsamt. Smittade personer kan sprida smitta upp till två dygn, ibland längre, efter att de tillfrisknat. Långtidsbärare av norovirus är känt. Inkubationstiden är 12-48 timmar. Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn, men vätskebehandling kan ibland behöva ges och återinsjuknanden är ganska vanliga. Allmänt god hygien och bra livsmedelshygien är viktigt, t.ex. ska endast kökspersonalen ha tillträde till restaurangköken. Livsmedelspersonal med mag- och tarmsymtom ska inte arbeta. Allmän god hygien och livsmedelhygien är viktigt. Tvätta händerna med tvål och vatten, och helst med handsprit efteråt. Bra med egen handduk.Se till att det du äter är fräscht oc färskt Om du blir sjuk: håll händerna rena först med tvål och vatten och sedan handsprit. Används egen handduk. Sjuka personer bör inte laga mat åt andra under sjukdomsperioden.Stanna hemma från jobb eller skola minst en dag efter att du blivit symptomfri.Källa: Smittskyddsinstitutet
Så jobbar vi med nyheter