Vinstmaskinen
Secondhandkedjan Myrorna är vinstmaskin åt Frälsningsarmén. Fem år i rad har vinsten legat runt 20 miljoner kronor om året. Bakom vinsterna ligger ett målmedvetet affärstänkande i kombination med gratis arbetskraft från stat och kommuner.
Foto:Janerik Henriksson/SCANPIX Code 50010 ***Digitalkamera*** Myrornas klädsorteringsanläggning i Tungelsta. Klädbalar färdiga för export.
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX
Avgörande för vinsten är också att stat och kommun skickar gratis arbetskraft till Myrorna i form av lönebidragare och socialbidragstagare. Gott och väl hälften av de cirka 700 personer som jobbar åt Myrorna är gratis arbetskraft. - Myrorna skulle inte gå att driva om man anställde alla, säger Myrornas vd Johan Oljeqvist. Affärstänkandet berättigas med att syftet är gott. Återvinning gynnar miljön, den gratis arbetskraften får arbetsträning och vinsterna går till Frälsningsarméns sociala arbete. Social nytta
- Vi använder visserligen begreppet vinstmaximering, men vinsten för oss är att göra social nytta och miljönytta, förklarar Johan Oljeqvist. På Myrornas insamlingsbehållare kan man läsa att överskottet går till Frälsningsarméns sociala hjälpverksamhet. Men exakt hur används pengarna? På begäran av Folkbladet har Frälsningsarmén gjort en skriftlig redogörelse av vart vinsterna gått de senaste fyra åren. Någon möjlighet att kontrollera att den stämmer finns inte, eftersom det inte finns någon rätt till insyn i trossamfund. Redogörelsen ligger numera också ute på Myrornas hemsida, www.myrorna.se Här kan man se att ungefär hälften av vinsten går till Frälsningsarméns öppna verksamhet där hemlösa och fattiga få gratis hjälp med sådant som mat, kläder, pengar och stöd. Ren välgörenhet med andra ord. Resten pytsas in i de institutioner som Frälsningsarmén driver. Det handlar om behandlingshem och boenden för barn, ungdomar och missbrukare. Köps av kommuner
Platserna här är varken gratis eller subventionerade. De köps av kommuner runt om i landet på samma villkor som kommunerna köper platser från andra privata behandlingshem. En plats på ett av Frälsningsarméns akut- och behandlingshem för barn och familjer i Västsverige ligger exempelvis runt 3 000 kronor per dygn, en normal taxa. Stockholms stad tillhör kunderna. Gunnar Jansson, upphandlare på socialtjäntsförvaltningen i Stockholm har ingen känsla av att Frälsningsarméns behandlingshem sticker ut på något sätt. Syns inte på priset
- De religiösa organisationerna som driver behandlingshem är visserligen besjälade av sin ideologi, men det brukar inte synas på priset, säger han. Jag har heller ingen känsla av att de har mer personal eller personal med högre kompetens, säger han. Att behandlingshemmen får del av Myrornas vinst förklarar Frälsningsarméns administrativa chef Inger Thrysin med att det behövs för att täcka förluster när platser står tomma. - Vi vill ha en stabil verksamhet även om kommunerna inte köper platser, säger hon. Frälsningsarmén har 90-konto och står under kontroll av Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI. Några problem med att Myrornas pengar går till behandlingshemmen ser inte SFI:s kanslichef Eva Birath. - Vi betraktar också den verksamheten som humanitär eller välgörande, eftersom ingen tar ut vinster utan allt går tillbaka till verksamheten, förklarar hon. Väldigt konstigt
Patrik Ulander som är ordförande i branschorganisationen Sveriges behandlingshem är däremot kritisk. - Det tycker jag låter väldigt konstigt, säger han. Det snedvrider konkurrensen. Om vi andra har tomma platser riskerar vi att få lägga ner.
Så jobbar vi med nyheter