Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vinst och förlust

Hur kan Ebersteinska gå med stora underskott - medan däremot Kungsgård håller sin gymnasiebudget med marginal?
Detta har revisionskontoret studerat. Förklaringar finns, visar det sig.

NORRKÖPING2005-06-30 06:00
Jan Nordström (011-200 452) <a
Revisionskontoret har inga synpunkter på rättvisan i medelstilldelningen (i och för sig har Ebersteinska betydligt mer per elev), utan det är handhavandet av pengarna som granskas i den färska rapporten.
Kungsgård har valts ut i egenskap av enda kommunala gymnasieskola, som klarat sin ekonomi - plus 346.000 kr i fjol, och prognos nollresultat i år.
Medan Ebersteinska, helt frånsett sammanslagningarna med Thapperska och Ingelstaskolan, i fjol gick med 3,9 milj kr i underskott. För i år pekar prognosen på minus 2,5 milj kr.

På olika sätt
Sköts då, har revisorerna frågat sig, ekonomin möjligen på olika sätt på de båda skolorna?
Och jodå, så tycks vara fallet.
På Kungsgård höll rektor Anita Sjöström, med egna ord, i sin skolbudget "som en hushållskassa". Hon har dagligen följt upp skolans ekonomi. Eftersom hon såg budgeten som en definitiv ram såg hon till att reservera två procent som en buffert till oförutsedda utgifter, vilket också visade sig behövas.
På Ebersteinska har det däremot varit ekonomiassistenten, som haft att följa upp ekonomin. Det har skett "minst" en gång i månaden och redovisats vid ett möte med rektorn och de sex biträdande rektorerna.

Själv planerat
På Kungsgård har Anita Sjöström själv planerat hela organisationen, med indelningen av klasserna. Detta eftersom hon ansett, att en stor del av ekonomin ligger just där.
Men på Ebersteinska har de biträdande rektorerna gjort indelningarna, trots att de inte haft något ekonomiskt ansvar. Detta har dock av rektor inte setts som något problem, eftersom alla ändå varit måna om att hålla ekonomin i balans.
Det framgår också att medan Kungsgårdsrektorn haft stort intresse för ekonomi och på egen hand kompletterat med universitetskurser i företagsekonomi så har kollegan på Ebersteinska ingen ekonomisk utbildning.
På Kungsgård läggs mycket arbete ned för att förebygga, att elever avbryter sin utbildning och i stället går över till individuella programmet (Marielundsgymnasiet). Medan å andra sidan Ebersteinska inte tycks ägna särskild uppmärksamhet åt sådant. Dock innebär det ekonomiskt avbräck för skolor, när elever hoppar av mitt i.
Att revisionskontoret genomgående föredrar Kungsgårdsmodellen är väl egentligen överflödigt att påpeka.
Det hela utmynnar i slutsatsen, att det är "fullt möjligt" att driva en kommunal gymnasieskola med god ekonomisk hushållning och balans.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping